Över 100 nya ryska markköp i år – många kommuner kontaktar Försvarsministeriet om tvivelaktiga affärer
Aktuellt igen. Polisen gjorde ett tillslag mot företaget Airiston Helmis fastigheter i Åbolands skärgård i september 2018. Foto: Mikael Sjövall / SPT
Ryska medborgare har köpt eller planerar att köpa sammanlagt 103 fastigheter på olika håll i landet fram till slutet av september i år. Det framgår av Försvarsministeriets statistik.
– Det lönar sig för kommunerna att vara vaksamma och hålla ögonen öppna med tanke på eventuella säkerhetspolitiska risker som hör ihop med dessa fastighetsaffärer, säger Ari Korhonen, sakkunnig på beredskap och säkerhet vid Kommunförbundet.
Största delen av de fastigheter som har köpts av ryska medborgare i år finns i de östra delarna av landet. Enligt Iltalehtis inventering rör det sig om sammanlagt 119 dylika fastighetsaffärer fram till mitten av november. Kommuntorget har inte kunnat bekräfta denna siffra eftersom Försvarsministeriets offentliga statistik publiceras kvartalsvis.
Även tvåspråkiga kommuner figurerar i Lantmäteriverkets och Försvarsministeriets statistiska översikter. Ryska fastighetsaffärer har i år ägt rum i till exempel Helsingfors, Esbo, Kyrkslätt, Borgå och Kimitoön.
– Kommunerna har inte en juridisk skyldighet att informera Försvarsministeriet om säkerhetspolitiska risker i samband med fastighetsaffärer, men många kommuner gör det ändå helt självmant. Vi har ett aktivt informationsutbyte med flera kommuner, säger Joonas Laito, sakkunnig med ansvar för fastighetsfrågor på Försvarsministeriet.
Rättshärvan kring Airiston Helmi
Frågan fick förnyad aktualitet denna vecka på grund av rättegången mot ägarna av företaget Airiston Helmi. Den ryska medborgaren och mångmiljonären Pavel Melnikov står bakom upphandlingen av flera fastigheter av säkerhetspolitiskt intresse i Pargas i Åbolands skärgård.
Största delen av Melnikovs affärer, som sköttes av bulvaner, ägde rum åren 2007–2014 under en tid då de finska myndigheterna hade begränsade juridiska möjligheter att ingripa. Efter att lagen om tillståndsplikt för vissa fastighetsförvärv stiftades och uppdaterades har Försvarsministeriet ett juridiskt ryggstöd för att kunna stoppa säkerhetspolitiskt tvivelaktiga förvärv av tomtmark.
– Vi går systematiskt igenom alla fastighetsaffärer som involverar ryska medborgare och förlitar oss på Lantmäteriverkets uppgifter. Vi ber i vissa fall att kommunerna ger utlåtanden om planerade fastighetsaffärer, säger Laito.
Tre affärer stoppade i år
I oktober i år stoppade försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) tre fastighetsaffärer. Två av dem berör Ruokolax i Södra Karelen och en handlar om en tomt i Kides i Norra Karelen.
Försvarsministeriet motiverar två av besluten med att de berörda ryska medborgarna har kopplingar till den ryska statsmakten och att det finns skäl att misstänka att fastigheterna skulle kunna användas till ”olaglig underrättelseverksamhet”, alltså till spionage. I ett av fallen rör det sig om en rysk medborgare som har sålt datasystem och olika krypteringstjänster till ryska säkerhetsmyndigheter.
– Alla kommuner får förhandsinformation om sådana fastighetsaffärer där kommunerna har en lagstadgad förköpsrätt. Om kommunen misstänker att en specifik fastighetsaffär utgör en säkerhetspolitisk risk lönar det sig att göra en integritetskontroll eller kontakta Försvarsministeriet, säger Ari Korhonen på Kommunförbundet.
Åbolands skärgård i hetluften
Kimitoön hör till de tvåspråkiga kommuner som figurerar i Lantmäteriverkets och Försvarsministeriets tabeller. Staten stoppade i fjol en fastighetsaffär vid Skinnarviken i Dragsfjärd med motiveringen att den stugby som den Rysslandsbördige spekulanten Seppo Sergei Kapanen ville köpa låg i närheten av Försvarsmaktens depå.
– Jag kommenterar inte enskilda fastighetsaffärer. Generellt kan jag säga att kommunen saknar verktyg för att kunna bedöma vad som ligger bakom ett person- eller företagsnamn i listan på fastighetsköpare, säger Erika Strandberg, kommundirektör i Kimitoön.
I vilka situationer ber ni Försvarsministeriet eller Skyddspolisen om hjälp med att analysera en specifik fastighetsaffär?
– Det avgör vi från fall till fall. Vi granskar alla fastighetsaffärer i kommunen utgående från förköpsrätten ungefär en gång i veckan. Fördelen med att jobba i en liten kommun är att vi kan överblicka alla fastighetsaffärer relativt lätt, säger Strandberg.
Grannkommunen Pargas figurerar denna vecka i den stort uppslagna mediala bevakningen av Airiston Helmis misstänkta olagligheter och tvivelaktiga markköp i närheten av militärstrategiskt viktiga farleder i Pargas åren 2007–2014. Trots det vill tillförordnade kommundirektören Hanna-Maria Grandell inte kommentera hur Pargas ska hantera ryska fastighetsaffärer i kommunen i framtiden. ”Jag har tyvärr inte någonting att kommentera i det här ärendet”, skriver Grandell i ett sms till Kommuntorget.
