”Ukrainarna som kommer till Finland är i chock” – Degerth, Janfelt och Segervall i Torgpodden om flyktingmottagandet

15.3.2022

Hjälpvilja finns, men utmaningarna är många då kommunerna bland annat ska till att ukrainska barn får plats i dagis och skola.

Den ryska invasionen i Ukraina har tvingat miljontals på flykt. Tusentals har kommit till Finland, men exakt hur många är ännu oklart. Migrationsverket bedömer att alla inte ännu hunnit registrera sig.

Annica Janfelt, chef för Röda Korsets mottagningscentral i Kristinestad, säger att jämfört med 2015, då många flydde från Mellanöstern, är dagens situation annorlunda.

Ukrainare som kommer till Finland kommer direkt ur en kris och är ännu i chockfasen, säger Janfelt. Det stora antalet asylsökande som anlände till Finland 2015 hade hunnit bearbeta traumat på ett annat sätt, bedömer hon.

De som nu kommer – som främst är barn, unga kvinnor och äldre – behöver en trygg tillvaro, och vara nära varandra. De behöver varandras stöd, inte bara finländarnas, säger Janfelt.

Mottagningscentralen i Kristinestad har plats för 300 personer. Vid behov kan nödinkvartering tas i bruk, men Janfelt bedömer att det knappast kommer att behövas. Många ukrainare som kommer har släkt-, vänskaps- eller andra band till Finland och vill snabbt komma ut i arbetslivet.

Det här skapar ett tryck på småbarnspedagogiken, säger Gudrun Degerth, flyktinghandledare i Pargas. I Pargas har dagisplatsernas antal sjunkit och staden har inte ett överflöd av tomma fastigheter.

Behovet av dagis- och skolplatser är några av de många saker som Degerth utreder efter att uppskattningsvis ett 80-tal ukrainare kommit till staden. Lätt är det inte, säger hon.

Pargas geografi gör inte saken lättare: en del ukrainare finns i Korpo, bakom två landsvägsfärjor, vilket gör besök till flyktingförläggningen i Åbo och utlänningspolisen i Reso omständliga.

– Vi måste fixa det här för värst är det ju för ukrainarna, brukar jag tänka när jag är stressad.

Degerth har också noterat diskussionen om att de flyende ukrainarna blir mer vänligt bemötta än de flyktingar som kom till Finland för 7–8 år sedan. Det finns förklaringar till det, tänker hon.

– Folk är rädda för det som de inte känner till. När jag försökt få bostäder till syrier eller kongoleser har det varit jättesvårt. Nu blir vi överösta av folk som vill låna ut sina bostäder gratis.

Mila Segervall, stadsdirektör i Kristinestad, är tacksam för att innötta samarbetsmönster med bland annat Röda Korset fungerat snabbt och smidigt. Hon har också blivit kontaktad av lokala företag som är villiga att ge arbetsplatser till ukrainarna.

Segervall tror inte att den rådande situationen är tillfällig, så pass många människor är på flykt.

– Vi får vara beredda på att dessa människor är med oss en längre tid.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här