Från idrottsföreningens eller biståndsorganisationens kungstanke till ett förverkligande som omfattar många i kommunen – den vägen är lång. Men inte omöjlig. Det säger Kenneth Nordberg vid Åbo Akademi som forskat i samverkan mellan kommuner och tredje sektorn.

Hösten 2019 fick kommundirektören i Kronoby ett telefonsamtal. Förslaget som presenterades skulle, om det förverkligades, vara ett samarbete mellan kommunen och lokala frivilligorganisationer med syfte att sysselsätta långtidsarbetslösa.

Ett och ett halvt år senare öppnade Röda Korset och marthorna loppis & kafé Ånyo i en gammal fabrikslokal.

I maj 2022 är Ånyo kvar.

– Ett mycket bra projekt, säger Inger Bjon, sysselsättningsansvarig i Kronoby.

Vinsten går till välgörande ändamål – samtidigt som kommunen slipper betala arbetsmarknadsstödet för de långtidsarbetslösa som sysselsätts.

Enligt artikeln i Österbottens Tidning kunde Ånyo genast ge jobb för två arbetssökande och en praktikant. I dag är det upp till sex arbetssökande och praktikanter som jobbar där.

Alltid går det inte så bra. Samarbetet mellan kommuner och den tredje sektorn kan stupa på att parterna inte känner varandra eller att kommunens tjänstepersoner är överförsiktiga med beslut då de tror att politikerna ändå kör över dem. Kommunen kan också säga nej till samarbete med hänvisning till lagar om jämlikhet i upphandlingen.

– I Kronoby har politikerna visat på stor förståelse för det lokala projektet och att alla har att vinna på det, långtidsarbetslösa, kommunen och föreningarna, säger Inger Bjon.

Kommunerna måste bli bättre på att föra dialog och bygga nätverk samtidigt som samverkan med tredje sektorn kan få en allt viktigare roll för den lokala utvecklingen, säger forskare Kenneth Nordberg. (Foto: Tommy Pohjola)

Stöd behövs uppifrån

Det är Åbo Akademi som med forsknings- och utvecklingsprojektet SMIL (Svenska modeller för sociala innovation i landsbygdsutveckling) undersökt kommuners förmåga att samarbeta med tredje sektorn.

Läs mera här.

Under två års tid introducerades en modell för partnerskap i Raseborg, Pargas, Kristinestad, Kronoby. Syftet var att identifiera de hinder som finns för kommunen att samverka med organisationer i tredje sektorn.

Resultaten i rapporten ”Kommunen som samskapare” presenterades på onsdagen i Helsingfors.

– Hindren är många och berör allt från kommunernas interna organisering och rådande normer till nationella strukturer och lagstiftning. Projektets slutsatser ger rekommendationer för nationella såväl som för lokala och regionala myndigheter att utveckla åtgärdsprogram för att främja den här typen av samverkan, enligt pressmedddelandet.

Forskaren Kenneth Nordberg understryker att det behövs mera forskning kring juridiken.

– Det heter att kommunen ska främja invånarnas hälsa och välfärd. Det finns ändå många lagar och paragrafer som kan göra kommunens tjänstepersoner osäkra, säger han.

I framtiden är det allt viktigare kommunerna samverkar med andra aktörer. Det säger Ann-Sofi Backgren, styrgruppens ordförande. (Foto: Tommy Pohjola)

Projektets slutsatser ger också rekommendationer för nationella såväl som för lokala och regionala myndigheter att utveckla åtgärdsprogram för att främja samverkan.

I Kronoby tog det cirka 18 månader från idé till öppning att starta upp loppmarknaden och kaféet Ånyo. Det är den tid som krävdes för att diskutera ihop sig och hitta ett för alla parter fungerande samarbetskoncept.

Den första tiden var det kommunen som betalade hyrorna. I dag delas kostnaderna mellan kommunen och organisationerna som driver Ånyo.

– I början gällde även att kolla med skattemyndigheterna hur vi skulle göra med en eventuell vinst. Försäkringar behövde vi också, säger Inger Bjon.

 

Fakta – tredje sektorn

  • Med tredje sektorn menas idéella organisationer, föreningar och kooperativa företag, vissa stiftelser samt det civila samhället.
  • Första sektorn är staten (inklusive kommuner, landsting, myndigheter).
  • Andra sektorn är den privata sektorn vars grundläggande drivkraft och syfte är att ge avkastning på insatt kapital.