Analys: Populärkultur bidrar starkt till städers och platsers image
Illustration: Sebastian Dahlström
Hamburg är en högprofilerad kulturstad med världens kanske främsta (och dyraste) konserthus. En favoritstad som jag besökt många gånger och var gästprofessor i 2019. En mångdimensionell, tolerant och dynamisk storstad. Men nämns Hamburg i Finland är första kommentaren nästan alltid “St Pauli ja Reeperbahn”.
Irwins hit från 1970 exemplifierar hur en populärkulturell referens kan etsa sig fast i ett kollektivt medvetande. St Pauli och Reeperbahn har förändrats, men sången formar ännu många finländares bild av Hamburg, dess image och identitet.
Populärkultur ger skimmer åt platser och påverkar deras image positivt eller negativt. Den bidrar till och formar hur platser upplevs och uppfattas. Populärkultur fungerar också som en samhällsbarometer, över vad som är accepterat och inte accepterat, sprider värderingar, normer, uppfattningar, föreställningar och ideal, också om platser, och om hur vi bör se ut, tänka och agera.
St Pauli är en av Europas mest ryktbara stadsdelar, ständigt närvarande i böcker, tv-serier, filmer, dokumentärer, sånger, konst, reportage, fankultur osv. Få stadsdelar blir lika omskrivna. FC St Pauli spelar hemmamatcher ett stenkast från Reeperbahn, och spelare som skriver på för klubben gör först en rundtur i stadsdelen, för att förstå att de inte bara representerar en fotbollsklubb, utan en gemenskap.
Eli Avraham skiljer mellan “rich image” (flerdimensionell) och en-dimensionell medial image. Platser med flerdimensionell image lyfts ständigt fram i olika sammanhang, platser med en-dimensionell image får endast uppmärksamhet när händelser av en viss typ sker. Avraham definierar fyra huvudtyper: städer som uppmärksammas främst negativt, städer som uppmärksammas främst positivt, samt städer som i huvudsak ignoreras, men som får främst positiv respektive negativ uppmärksamhet när de uppmärksammas.
Symbolen för Hamburgs globala ambitionsnivå är Elbphilharmonie, “Elphie”, ritat av stjärnarkitekterna Herzog & de Meuron. Bygget pågick 2007-2017, till en kostnad på 866 miljoner euro (ca tio gånger ursprungsbudgeten). Stora konsertsalen anses ha världens främsta akustik och som arkitektonisk skapelse, teknisk lösning och musikupplevelse är Elbphilharmonie i världsklass. Men Hamburg är till exempel också Tysklands rap-metropol, enligt Frank Spilker i Sounds of Hamburg, en bok om musikscener 1960-2020 på närmare 300 sidor. Stadens graffitihistoria var centralt utställningstema på Hamburgs historiska museum 2023 och verket om graffitihistorien, Eine Stadt wird Bunt, erhöll bokpriset Hamburg Lesen 2022.
Hamburg har förstått värdet av populärkultur. Mångsidigheten och ryktbar platsmosaik stärker imagen som vidsynt, spännande, dynamisk och blomstrande kulturstad.
Förre borgmästaren (nu förbundskanslern) Olaf Scholz, fastslog att musik spelar enorm ekonomisk roll, vare sig den framförs live, som fysisk inspelning eller i digital form: Här i Hamburg har vi vetat det en tid, när vi sett vår stad fortsätta dra stor nytta av musiken, speciellt från sub-sektorer som musik-turism.
En annan stad som har förstått populärkulturens värde är Liverpool. En studie som staden beställde visar att bara arvet från The Beatles under ett enda år (2014) värderades omsätta 81,9 miljoner pund och bidra till 2335 arbetsplatser. Beatles-specifika aktiviteter stod för 39 miljoner och 690 arbetsplatser. Decennier efter att bandet splittrats.
“Music is a key part of what makes a place authentic, in effect providing a sound or “audio identity. … Music in fact plays a central role in the creation of identity and the formation of real communities… In fact, it is hard to think of a major high-tech region that doesn’t have a distinct audio identity”, skrev Richard Florida, som influerat många städers kulturdrivna tillväxt- och omvandlingsstrategier. Smaka på det: Det är svårt att tänka sig en ledande high-tech region som saknar en distinkt audioidentitet.
Florida myntade begrepp som “den kreativa klassen” och “spiky world”, och förespråkar kulturdriven uppgradering. Strategin har även kritiserats, för att den inte fungerar överallt och inte tillräckligt beaktar gentrifieringens negativa effekter.
Populärkulturens förmåga att skapa gemenskap har också undervärderats. Vem minns inte de musiker som fysiskt avskärmade på balkonger framförde musik i det tidigt covid-drabbade Italien och skapade ögonblick av gemenskap och hopp kring en utsatthet som vi alla kom att dela. Klippen blev virala. Populärkultur i kristid kan förena och bidra till samhällets resiliens (förmåga att stå emot och uthärda kriser). Ändå var kultursektorn ofta den första att stängas ner, den sista att öppnas upp. Som samhällen borde vi ha förmått dra lärdomar av covid-krisen, inför framtida kriser. Regeringen Orpos föreslagna kulturnedskärningar, hårda nedmontering av välfärden och vidgning av samhällsklyftorna, pekar tyvärr på motsatsen.
Populärkulturen är betydelsefull, för den kan övertyga, sprida och forma föreställningar och beteenden, med positiva eller negativa implikationer, enligt Deanna Sellnow. Richard Florida sammanfattar platskvalitetens dimensioner i tre enkla frågor: Vad finns där? Vem finns där? och Vad händer där? De platser där innovativa, kreativa och toleranta människor trivs och väljer att verka blir ofta framgångsrika. Floridas frågor för även tankarna till en rubrik i tidskriften Arkitekten: Lyckligare gata – Experimenten som förändrar staden. Hur och var skapas lyckligare gator? Inte bara lycklig, utan lyckligare?
Platser som tänker hållbart brukar bli svaret, inte minst av den klimatmedvetna generation som nu väljer var de vill leva och verka som unga vuxna. Framgångsrik stadsomvandling inkluderar också strategier för inkluderande social hållbarhet och resiliens.
Kreativitet lyfts ofta fram i strategier och tar enligt Greg Richards sikte på att öka attraktionen bland den kreativa klassen, stöda kreativa industrier eller att bli ”kreativa städer”. T.ex. tyska Nordrhein-Westfalens #urbanana projekt använde musik, mode och litteratur för att skapa en mera önskvärd image för denna tidigare industriella region och för att bygga regionens kreativa kapacitet. Enligt Richards och Lenia Marques är kreativ utveckling ett system av gemensamt skapande som förutsätter samarbete mellan alla som är involverade i att besöka, använda och bebo en plats. Här kan deliberativa metoder bidra till lösningar, särskilt på omstridda platser.
Urbanistas vill bo på en känd, spännande, och trygg plats, ett Någonstans. I Helsingfors lyfter Giacomo Bottà fram att Berghäll efterträtt Rödbergen som centrum för elektronikmusikscenen och hur det bidrar till att omvandla Berghälls image och attraktionskraft. Populärkultur förstärkte även bilden av Rödbergen som attraktiv plats, med utmärkt läge och spännande historia. Stegrad medial synlighet, boken Rööperi (2005) och spelfilmen Rööperi (2009) samt äldre referenser som Pepe Willbergs/Mestarits “Rööperiin”, ökade intresset för Rödbergen. Kvadratmeterpriset följde med uppåt. Men gentrifieringsprocesser har också starkt negativa effekter, främst utträngning av tidigare och mindre bemedlade invånargrupper.
Populärkultur kan även påverka genom att förtiga. På 1980-talet bodde ungefär lika många svenskspråkiga i stadsdelarna Eira och Jakobacka i Helsingfors. Men medan Eira ständigt synliggörs som normfinlandssvenskt i populärkulturen har ”Jakobacka-svensken” osynliggjorts och i praktiken försvunnit.
Bremen lyfter sin image med bröderna Grimms berömda saga om de fyra stadsmusikanternas resa till Bremen. Den handlar om drömmen och längtan efter positiv förändring och Bremen vill positionera sig som platsen där positiv förändring är möjlig. När stadsmusikantstatyn skulle resas 1953 möttes den med skepsis och ansågs för liten och för dyr. Men den blev en turistmagnet och stadsmusikanterna ett narrativ som bidrar till att göra Bremen globalt känd. I dag står de staty även i bl.a. Kawasaki, Windhoek och Milwaukee.
Hur framträder din stad? Vilken bild får du som populärkulturell konsument? Vilka stadsdelar synliggörs, hur och varför?
Det finns en direkt koppling mellan plats, samhälle och populärkultur.
Kommuners och städers beslutsfattare möts i Åbo 14-15.5. På onsdag: ”Se kunta elää, jossa tehdään taidetta” – en debatt mellan direktör Kaisa Rönkkö från Centret för konstfrämjande Taike och artisten Maija Vilkkumaa.
