Inför kommunalval brukar det väcka en viss irritation att de TV-sända valdebatterna så ofta kretsar kring frågor som inte avgörs lokalt. Det kan handla om nivån på kommunernas statsandelar, om att byggbestämmelser bromsar lokal tillväxt eller om att det borde lagstiftas om mindre barngrupper i småbarnspedagogiken.

Högst relevanta frågor, men de avgörs inte av kommunfullmäktige, utan av riksdagen.

Det hör till egenskaperna hos samhällssystem med flera demokratiskt valda nivåer att ansvarsområdena går in i varandra. Få frågor är renodlat nationella eller renodlat kommunala. 

Riksdagsvalet den 2 april 2023 är ett viktigt val för det lokala och regionala Finland. I vårt nya trenivåsystem är den slutliga arbetsfördelningen mellan staten, kommunerna och välfärdsområdena inte avgjord. Vilka vägval kommer den nya regeringen att göra när det gäller välfärdsområdena: Ska de få beskattningsrätt? Ska de ges fler uppgifter, och i så fall vilka? 

Läs också Ulf Stenman: Riksdagsvalet är ett kommunalval

Det här avgörs i sista hand av riksdagen och har stora konsekvenser både för kommunerna och för den samlade gränsdragningen mellan självstyrelse och statlig styrning. Av den anledningen skadar det inte om tevedebatterna inför riksdagsvalet innehåller några frågor som egentligen hör hemma i kommuner och välfärdsområden.

Läs också Ellica Mildh: Därför ska ni diskutera EU i riksdagsvalet

Det är meningslöst att i allmänna ordalag fråga partiledare och riksdagskandidater hur de ser på den kommunala självstyrelsen. Den frågan brukar få rätt likadana och ganska ointressanta svar.

Fråga i stället hur politikerna skulle agera till exempel i någon av följande situationer: 

Om det visar sig att en minoritet av kommunerna har problem med att nå upp till de lagstadgade kraven på skolan eller småbarnspedagogiken, ska lagstiftningen då skärpas för alla kommuner? 

Om en glesbygdskommun kan bevisa att den kunde dra till sig fler invånare och stärka sin ekonomi genom att tillåta utökat byggande längs stränder, ska den då tillåtas avvika från lagstiftningens bestämmelser om strandskydd? 

Om en stad vill annektera en del av en grannkommun för att underlätta markplanering och kollektivtrafik, ska statsrådet godkänna anhållan, trots att grannkommunen motsätter sig det?

Om ett politiskt parti föreslår att den nuvarande finansieringsmodellen för välfärdsområdena, med en stark omfördelning mellan regionerna borde skrotas, tycker du att det är ett bra eller ett dåligt förslag?

Det är i frågor som de här riksdagsledamöternas syn på gränsdragningen mellan självstyrelse och statlig styrning testas i praktiken. Svaren kommer att variera, både mellan partier och enskilda ledamöter och därför är riksdagsvalet relevant för alla som är intresserade av hur det kommer att gå för kommunerna.

Läs mera i tidningen!