Siv Sandberg

Inför kommunalval brukar det väcka en viss irritation att de TV-sända valdebatterna så ofta kretsar kring frågor som inte avgörs lokalt. Det kan handla om nivån på kommunernas statsandelar, om att byggbestämmelser bromsar lokal tillväxt eller om att det borde lagstiftas om mindre barngrupper i småbarnspedagogiken. Högst relevanta frågor, men de avgörs inte av kommunfullmäktige, […]

I små kommuner är kandidatnomineringen den första och enda tröskeln till att bli beslutsfattare. I större städer däremot gör kampen om synligheten att kommunalvalet i många avseenden liknar riksdagsvalet: de som syns vinner, skriver Siv Sandberg. Riksdagens beslut att skjuta fram kommunalvalet med två månader, från april till juni 2021, fick valrörelsen att för ett […]

Den danska regeringen stänger skolor och restauranger, medan regeringen i Sverige litar på myndigheterna och låter livet fortlöpa nästan som normalt. Varför? Siv Sandberg förklarar de olika förvaltningstraditionerna. (Essän är skriven i mitten av april, utgående från situationen i de nordiska länderna då. Red. anm.) Hanteringen av coronakrisen våren 2020 har många sidor, men är […]

Den kommunala självstyrelsen är kontroversiell och föremål för ständiga förhandlingar. Det skapar en känsla av att självstyrelsen begränsas. Men känslan är inte motiverad, skriver Siv Sandberg. Under 2010-talet har ett europeiskt forskningsprojekt arbetat med att ta fram ett index över den lokala autonomin (LAI) i 39 europeiska länder under åren 1990–2014 (Ladner et al 2016). […]

Ett beslut om att genomföra en kommunsammanslagning är en allvarlig sak. Finländsk lag saknar mekanismer för att riva upp en redan genomförd kommunsammanslagning. Fattar två eller flera kommuner beslut om att gå samman är det tänkt att beslutet ska hålla långt in i framtiden. Det är alltså viktigt att tänka efter. Allvaret och långsiktigheten i […]

ESSÄ. Kommunalt beslutsfattande har utrymme för ledare och starka individer, men är ingen start-up som ger enskilda entreprenörer tillfälle att förverkliga sina drömmar, skriver kommunforskaren Siv Sandberg. Kommunala förtroendeuppdrag befinner sig i gråzonen mellan obligatoriskt och frivilligt. I vårt samhällssystem förutsätter vi till exempel att byggande av nya bostadsområden och trafikleder ska styras av en […]

Staten ska styra. Staten ska förmodligen finansiera. Invånarna ska rösta i val. Invånarna ska rösta med fötterna. Privata och ideella aktörer ska producera vård. Så ser konturerna för regeringens vård- och förvaltningsreform ut i mars 2016. Vad blir kvar för de direktvalda landskapspolitikerna att fatta beslut om och varför behövs de? Den senare frågan kan enkelt […]

Med det nya regeringsprogrammet fick vi en ny uppsättning ord som beskriver kommunernas roll i samhällsbygget. Där regeringen Katainen sa ”enhetliga tjänster”, ”starka primärkommuner”, ”koncentrera till tillräck­ligt stora servicehelheter” och ”hantera servicemarknaden” säger Juha Sipiläs regering ”gemenskap mellan människor”, ”ansvarstagande”, ”livskraft” och ”kan vara olika”. Dessutom sägs det rakt ut att ”regeringen vill se framtidens […]

Den frivillighet som står som ledstjärna för den allmänna kommunpolitiken kommer knappast att gälla för vårdreformen, skriver Siv Sandberg i sin analys av kommunfrågorna under den nya regeringen. 1. Kommun- och reformministern Ambitionen att minska antalet ministerportföljer i den nya regeringen gick inte ut över kommunfrågorna, som anses centrala nog att få en egen ministerportfölj. […]

I tidigare artiklar i Fikt har jag diskuterat två fenomen där Finland klart avviker från de övriga nordiska länderna: den starka kommundirektörsmakten (Fikt 8/2014) och riksdagsledamöternas dubbelroll som riks- och lokalpolitiker (Fikt 2/2015). Förenklat kan man säga att båda fenomenen avspeglar något som Finland saknat, nämligen kommunalpolitiker på heltid.  Att Finland har starka kommundirektörer beror bland […]

Kommunforskaren Siv Sandberg förklarar varför det är så vanligt i Finland, men sällan i andra länder, att riksdagsledamöter och ministrar är kommunalt förtroendevalda. Det är så vanligt att vi sällan reflekterar över att det är unikt. Åtta av tio ledamöter i den finländska riksdagen är samtidigt fullmäktigeledamöter i sina hemkommuner. Eftersom kommunalvalet hålls ett och […]

Nya beslutsfattare brukar förvånas över hur stor makt budgeten och 
föredragningslistan har över offentliga organisationer. Det som inte finns med 
i budgeten kan inte finansieras. De ärenden som inte formuleras så att de når föredragningslistan kan inte leda till beslut. Dokumenten bestämmer, på gott och ont, innehållet och rytmen i det kommunala beslutsfattandet. När jag […]

​De senaste månaderna har bjudit på många nyheter om kommun- och stadsdirektörerna i Svenskfinland. I Vörå pågår en process för att pröva förtroendet för kommundirektören. I Helsingforspolitiken har det förts diskussioner om partipolitikens roll i rekryteringen av biträdande stadsdirektörer. Pargas stadsdirektör Folke Öhman meddelade i oktober att han avgår med pension redan 2015. På Åland […]

En politiker, en partigruppering eller en regering som medvetet lanserat reformprogrammet ”Dags att urholka den kommunala självstyrelsen” hade omedelbart blivit utbuad. Det oaktat är det precis där vi landar om förslaget till ny organisation för social- och hälsovården går igenom. Kommunernas direkta inflytande över vård och omsorg minskar, när linjebesluten om pengar och servicenivå kommer […]

Tillit är ett i grunden positivt ord. I en kommun där det saknas tillit, går beslutsprocesser i stå och utvecklingen stagnerar. Det är därför eftersträvansvärt att politiska grupperingar kan enas om gemensamma mål och att lokala företag kan lita på kommunala myndigheter. Men liksom ”starkt socialt kapital” kan beskriva både sångkören och maffian, har också […]

Politiskt ledarskap brukar ibland beskrivas som konsten att cirkulera politiskt kapital. Varje politiker går in i sitt uppdrag med ett startkapital bestående av förtroende, kunskap, erfarenhet och nätverk. I den politiska processen investeras individers och gruppers startkapital i allianser och politiska projekt. Beslutsfattare som investerat i goda relationer till grupper inom och utanför kommunen förväntar […]

Under de femton senaste åren har offentliga organisationers livslopp förkortats betydligt. De län som grundades 1997 slapp nätt och jämt epitetet ”nya” innan hela länsstyrelseinstitutionen lades ner och ersattes av regionförvaltningsverken 2010. Centrala statliga myndigheter ombildas i rask takt. Inom den kommunala sektorn har hälsovården och yrkesutbildningen genomgått upprepade huvudmannaskapsförändringar. Lärare och hälsovårdspersonal går till […]