Covid-19 sätter Europas solidaritet på prov

27.3.2020
Torgbloggen Eva Slotte

Det är inte bara i Europa som Covid-19 sprids snabbare och vidare än regeringarna världen över varit beredda på. Kampen för att hindra smittspridningen och för att hitta ett motmedel har kört ner den ekonomiska aktiviteten på sparlåga och gatutrafiken har tystnat då till exempel antalet långtradare minskat.

Slutsålt toapapper har blivit en bekant symbol för karantänstiden och i min lokalaffär här i Bryssel ser jag att det ibland dessutom råder tillfällig brist på vissa färskvaror. Belgien tillämpar sedan mitten av mars en mindre sträng form av utegångsförbud, men restriktionerna blir hela tiden fler.

Å andra sidan har coronaviruset också satt fart på utvecklingen. Belgiska riksdagsvalet hölls i maj 2019, men det är först nu i coronatider som man lyckats bilda en regering med fler befogenheter.

Parlamentet röstar på distans

Europarlamentet blev plötsligt tvunget att ta ett stort digitalt steg och övergå till plenum och framförallt omröstningar på distans för att lagstiftningsarbetet inte skulle stanna upp. Vi får se vad ändringarna leder till på lång sikt, men jag kan tänka mig att det här har konsekvenser för både hur parlamentet och EU-lobbningen ser ut i framtiden.

Jag vågar ändå påstå att Finland i fråga om digitala möteslösningar är ljusår före EU då det kommer till lagbestämmelserna. En viktig målsättning med ändringen av Finlands kommunallag 2015 var att kunna svara på den snabba digitala utvecklingen, det som nu är en stötesten för Europarlamentet. Och ironiskt nog jobbar parlamentet mycket med lagstiftning kring just framtida digitala lösningar!

Den snabba händelseutvecklingen med coronaviruset har medfört att kommissionens planerade tidtabeller delvis kastats om och fokuset bytt på en kort tid, vilket kräver extra snabba reaktioner från fältet. För att anpassa sig till det rådande läget funderar kommissionen till exempel på om den ska skjuta upp vissa planerade program och strategier till förmån för åtgärder relaterade till det pågående undantagsläget.

Vad väger tyngst: hälsa eller ekonomi?

Samtidigt pågår det flera blixtinsatser för att Europa ska kunna reagera på undantagsläget. Till exempel inkluderar en uppdatering av EU:s Horisont 2020-program från mars 2020 tilläggsfinansiering specifikt för brådskande forsknings- och innovationsprojekt med anknytning till coronaviruset för alla behöriga sökanden.

I slutändan kan man fråga sig vad som väger tyngre i vågskålen: människors hälsa eller ekonomin? Olika regeringar har haft olika inställning till hur man ska bekämpa coronaviruset. Till exempel talar USA:s president Donald Trump om att lätta på restriktionerna inom kort medan Frankrike har infört regler om att man inte får röra sig mer än 1 km från sitt hem.

Nuläget  har tydliggjort att vi befinner oss i en global värld som bygger på kontakt med medmänniskor och jag har svårt att tro att detta kommer att ändras. Därför behöver vi också europeisk solidaritet – inte enbart i lugna vatten utan även i kristider.

För att låna von der Leyen: för att hjälpa oss själva måste vi hjälpa varandra.