Kommunekonomin dök från toppen till botten 2018

Figuren visar förändringarna i volymerna för bruttonationalprodukten (BNP) och antalet sysselsatta
13.2.2019
Bloggar Benjamin Strandberg

2018 ser dystert ut för kommunalekonomin. Jämför man med det resultatmässigt goda året 2017 blir 2018 exceptionellt svagt, framför allt med tanke på att ekonomin inte befinner sig i lågkonjunktur och att sysselsättningen och totalproduktionen ökat jämförelsevis bra de senaste åren. För 2019-2021 förväntas bruttonationalprodukten och sysselsättningen stadigt att minska.

Orsakerna bakom kommunalekonomins svaga utveckling 2018 är många. Allmänt taget beror den på försvagade inkomster och ökade utgifter. Finansministeriets ekonomiska utsikt från december visar bland annat att skillnaden mellan kommunernas totala inkomster och utgifter enligt nationalräkenskaperna kommer att öka med en miljard euro från 2017. Det är en enorm summa – senast 1997 var den motsvarande skillnaden större.

De minskade skatteinkomsterna 2018 var ett stort diskussionsämne hela förra hösten. Utvecklingen berodde delvis på skattetekniska faktorer. Den debiterade kommunalskatten skatteåret 2017 blev sämre än förväntat, vilket delvis berodde på konkurrenskraftsavtalets verkningar. Då statens kapitalinkomstskatter kraftigt ökade till en följd av det goda börsåret korrigerades kommunalskatten kraftigt neråt i slutet av 2018 då skatteår 2017 slutfördes. Därtill var personkundernas skatteåterbäringar rekordstora, vilket ytterligare minskade kommunalskatterna mer än väntat.

Även statsandelarna minskade ifjol, vilket främst berodde på konkurrenskraftsavtalet. Detta kom inte som någon överraskning. På statligt håll har man talat mycket om att förstärka kommunalekonomin. I verkligheten har man ändå skurit ner på statsandelarna vilket till stor del baserat sig på kalkylerade besparingar.

Samtidigt som inkomsterna 2018 sjönk ökade kommunernas utgifter kraftigare än vad de gjort de senaste åren. Orsakerna till detta ligger delvis i den åldrande befolkningens vårdutgifter samt i landskaps- och vårdreformens beredningskostnader. Enligt Finansministeriets uppskattning kommer kommunernas utgifter att fortsätta öka eftersom även servicebehovet ständigt växer.

En bättre bild över det gångna året får vi ur kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2018 som publicerades den 13 februari i år. (Se Kommuntorget.fi)

Utsikterna för i år är fortsättningsvis osäkra. Statsandelarna minskar totalt med ca. 70 miljoner euro från 2018. Statsandelarnas indexhöjningar uteblev samtidigt som de ytterligare skars ner till följd av konkurrenskraftsavtalet.

Kommunernas skatteinkomster förväntas däremot öka raskt. Det beror delvis på att utbetalningen av kvarskatter tidigareläggs till följd av att beskattningens flexibla verkställande tas i bruk. Dessutom förväntas den ökade sysselsättningen äntligen generera mera kommunalskatter. Detta är mer än välkommet. Vid sidan av de stigande utgifterna ställer kommunernas ökade investeringstryck ytterligare krav på kommunalekonomin. Sedan vet man inte heller vad den kommande regeringen har för planer för kommunerna de kommande åren. Kommunalekonomins öde ligger som känt i hög grad i statens händer.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här