Ett försök till att luckra upp EU-bubblan

Europaparlamentsvalet ordnas den 23-26 maj. Parlament uppmanar särksilt unga till att rösta och försöker nå ut via kampanjer på sociala medier.
Europaparlamentsvalet ordnas den 23-26 maj. Parlament uppmanar särksilt unga till att rösta och försöker nå ut via kampanjer på sociala medier.
29.11.2018
Brysselbloggen Rosanna Blomster

Europaparlamentsvalet 2019 närmar sig med stormsteg. Sedan jag kom till Bryssel har jag blivit påmind om valet – om inte så gott som varje dag, så åtminstone varje vecka. Ämnet tangeras i alla tänkbara situationer och man märker att beslutsfattarna försöker ro i land beslut före vårens val.

Efter en två dagars konferens med fokus på kommunikation och speciellt valet 2019 har jag återigen fått höra om hur EU uppfattas som en bubbla, där alla dåliga beslut anses komma från EU och gäller det bra beslut tas äran av det nationella planet.

Det kommande valet uppfattas vara speciellt och avgörande på många sätt. Under en workshop lyftes det fram hur det förra valet handlade om huruvida medborgarna ville ha mer eller mindre EU, medan detta val kommer att handla om att vilja ha EU eller inte. Hur skulle samhället se ut utan EU? Mycket som EU gör möjligt, så som fri rörlighet, Erasmus och gemensam inre marknad, är sådant som idag tas för givet, utan att tänka på hurdan situationen kunde se ut utan dessa fördelar. Efterdyningarna av Brexit-omröstningen fungerar här som ett bra exempel.

Men varför rösta om något som känns så avlägset?

En kampanj om att rösta i europaparlamentsvalet 2019 gör sig redan påmind i olika nyhetsbrev och på sociala medier. Men varför rösta om något som känns så avlägset? Jag vill påstå att europaparlamentsvalet och kopplingen till EU-nivån är närmare än vad man allmänt tänker sig.

Min tid här i EU:s huvudstad har gett mig en bättre inblick i hur olika nivåer är sammankopplade. Här följer några tankar kring försöket att luckra upp EU-bubblan och i att inse vikten av att engagera sig på alla administrativa nivåer.

EU har inflytande på det nationella och lokala. Men EU existerar inte heller utan det nationella och lokala, så inflytandet går definitivt i båda riktningarna. Genom att rösta i kommunalvalet eller riksdagsvalet påverkar man beslut på EU-nivå och vice versa.

Kopplingen mellan det nationella planet – riksdagsval och nationella beslutsfattare – och EU känns mest intuitiv och är även den koppling jag främst tänkte på för två månader sedan, innan jag kom till Bryssel. EU fungerar ju inte självständigt utan det är stats- och regeringschefer från medlemsländerna som på EU-nivå samlas för att gemensamt fatta beslut. Sedan då direktiv väl kommer från EU-hållet så är det ju fortfarande upp till det nationella parlamentet att implementera det i den nationella lagstiftningen. Att rösta i riksdagsvalet har således inverkan på EU-beslut, både på det nationella och internationella planet.

Speciellt kommande vår blir kopplingen tydlig mellan riksdagsvalet och EU-nivån då Finland står inför sitt EU-ordförandeskap under senare hälften av 2019. En arbetsgrupp har utformat synpunkter på ett program för Finlands EU-ordförandeskap, men det slutliga programmet fastställs först av den regering som bildas efter riksdagsvalet. Valresultatet i riksdagsvalet 2019 bidrar till vad Finland väljer att lyfta fram som viktiga ärenden under sina sex månader som ordförandeland. Genom att rösta på den nationella nivån påverkar man agendan på EU-nivån. Men det sammanlänkade nätverket tar långt ifrån slut vid den nationella nivån.

Är man frånvarande i något skede av ett grupparbete, går man miste om sin chans att påverka i det skedet av arbetets gång.

Det som jag tidigare inte tänkt så mycket på är att en stor del av de beslut som fattas på kommunal nivå på ett eller annat sätt är kopplade till EU-beslut. Kring 50-60 procent av besluten som fattas på den kommunala nivån har en EU-koppling. Genom att engagera sig i europarlamentsvalet påverkar man ju då även förutsättningarna för kommunala beslut. Åtminstone för mig kändes det som att ”EU-bubblan” fick sig en ordentlig törn då jag insåg detta.

I Europeiska unionens regionkommitté sitter medlemmar med förankring i den regionala och lokala nivån och detta är ett organ som Europaparlamentet måste höra vid specifika ärenden. Vid utnämningen av de finska delegaterna tas valresultatet vid senaste kommunalval i beaktande. Genom att delta i kommunalvalet, deltar man alltså också i att utforma sammansättningen av den finska delegationen i regionkommittén.

Jag medger att kopplingen mellan de olika valen och nivåerna kan kännas otydlig och indirekt men genom att engagera sig på alla nivåer kan man påverka beslut i olika skeden av beslutsprocessen. Att lämna en nivå ouppmärksammad kunde jämföras med att delta i ett grupparbete. Är man frånvarande i något skede av ett grupparbete, går man miste om sin chans att påverka i det skedet av arbetets gång. Därefter får man antingen jobba hårdare för att få sin sak hörd i ett senare skede av grupparbetet eller så får man anpassa sig till de beslut resten av gruppen gjort och stå för dem tills ett nytt grupparbete kör igång. Insatser under hela arbetets gång, eller på alla nivåer, kan däremot ge ett inflytande man inte direkt ens var medveten om.

Jag hoppas det här väcker tankar om att EU inte är en bubbla för sig – varje val är sammanlänkat och har betydelse för EU-beslutsfattandet.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här