Kriskommunskriterierna ändras och blir bättre

10.10.2018
Torgbloggen Henrik Rainio

Kriterierna för kriskommuner förnyas, föreslår en arbetsgrupp som utrett ändringsbehovet. Gruppens förslag offentliggjordes 5.10.2018 och ett utkast till regeringsproposition skickas nu på remiss till kommunerna. Enligt förslaget ska de nya kriterierna tillämpas för första gången på de nyckeltal som baserar sig på kommunernas bokslut 2020 och 2021.

Arbetsgruppen föreslår att strukturen på kriskommunsförfarandet enligt 118 § i kommunallagen kvarstår, men att kommunernas ekonomiska nyckeltal som utgör grunden för utvärderingsförfarandet ändras genomgående.

Underskott i koncernbalansräkningen per invånare ska fortfarande vara ett ”superkriterium”, som ensamt kan ge upphov till ett utvärderingsförfarande. Gränsvärdena föreslås kvarstå oförändrade, dvs. för det senaste koncernbokslutet är gränsvärdet 1 000 euro och för det föregående 500 euro.

Ett underskott i kommunens eller samkommunens balansräkning ska också framöver täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Arbetsgruppen föreslår ingen ändring i detta.

Underskottet i balansräkningen beskriver oftast väl kommunens ekonomi på lång sikt. Därför ville arbetsgruppen bevara detta kriterium. Kriteriet har under de senaste åren uppfyllts i 3–4 kommuner. Underskottet har dock två svaga punkter: dels beskriver det inte nödvändigtvis nuläget i kommunen, dels påverkas nyckeltalet av olika bolagiseringsarrangemang, som i själva verket kanske inte har någon inverkan på kommunens ekonomiska situation.

Fyra nyckeltal kan tillsammans leda till utvärderingsförfarande

Arbetsgruppen föreslår att kommunallagen också i fortsättningen ska ha fyra nyckeltal som kan ge upphov till ett utvärderingsförfarande när samtliga uppfylls två år i rad. Nyckeltalen beräknas på kommunens koncernbokslut.

Årsbidraget i procent av avskrivningarna föreslås bli ett nytt nyckeltal som ersätter kriteriet negativt årsbidrag. Nyckeltalet är på många sätt ett av de bästa måtten på kommunens ekonomiska balans. Det beskriver framför allt kommunens situation på kort sikt. Om årsbidraget räcker till för avskrivningarna är kommunens ekonomi i balans.

Arbetsgruppen föreslår som gränsvärde att årsbidraget är 80 procent av avskrivningarna. Enligt uppgifterna för 2017 och 2016 skulle denna gräns underskridas i åtta kommuner.

Inkomstskattesatsen beskriver på sätt och vis kommunens ekonomiska spelrum. Kommunalskatten är kommunernas viktigaste inkomstkälla och kommunerna har med stöd av sin självstyrelse rätt att besluta om sin skattesats. Kommuner med en hög inkomstskattesats har ändå mindre spelrum än kommuner med låg skattesats.

Gränsvärdet föreslås bli höjt så att kriteriet i fortsättningen är en inkomstskattesats som är 2,0 procentenheter högre än genomsnittet. För närvarande är gränsvärdet den genomsnittliga inkomstskattesatsen + 1 procentenhet. Det nuvarande gränsvärdet uppfylls i 141 kommuner, medan det nya gränsvärdet skulle uppfyllas i 24 kommuner utgående från boksluten 2017 och 2016.

Lånebeloppet per invånare föreslås kvarstå som kriterium, men utöver lånebeloppet ska också hyresansvar beaktas i nyckeltalet. Detta beskriver bättre kommunens ekonomiska verklighet i dagens läge, då till exempel fastighetsleasing blir allt vanligare. Det har ännu inte gjorts någon heltäckande insamling av uppgifter om de enskilda kommunernas hyresansvar, så i det här skedet är det svårt att uppskatta i vilken utsträckning nyckeltalet uppfylls. Gränsvärdet för nyckeltalet föreslås fortfarande vara det genomsnittliga beloppet + 50 procent, så de kommuner som uppfyller kriteriet blir knappast många fler än de nuvarande elva.

Som nytt nyckeltal föreslås kalkylerat låneskötselbidrag, som ska ersätta den nuvarande relativa skuldsättningsgraden. Nyckeltalet är en aning invecklat och har den mest komplicerade beräkningsformeln av alla kriterier. Grundtanken är att nyckeltalet beskriver skuldbetalningsförmågan, när årsbidragets tillräcklighet jämförs med räntekostnader och amorteringar. Eftersom tidsplanerna för låneamorteringar varierar från kommun till kommun, används åtta år schematiskt för alla kommuner. Som skulder beaktas både kortfristiga och långfristiga lån.

Nyckeltalets gränsvärde föreslås bli 0,8, vilket i fråga om år 2017 och 2016 uppfylls i sammanlagt 23 kommuner. Som jämförelse kan nämnas att det nuvarande kriteriet relativ skuldsättningsgrad uppfylls i 176 kommuner.

Bra jämförelsegrund för bedömning av kommunens ekonomi

De föreslagna nya kriterierna är som helhet mer balanserade och gränsvärdena beskriver kommunens ekonomi bättre. Överlag skulle kriterierna inte bli strängare. För tillfället uppfylls alla de fyra nuvarande kriterierna inte i en enda kommun. Inte heller med de förslagna kriterierna och gränsvärdena skulle en enda kommun uppfylla alla fyra kriterier utgående från boksluten 2017 och 2016.
De nya kriterierna fungerar även bättre som mått för kommunens ekonomistyrning, också när risken för att bli föremål för utvärderingsförfarande inte är akut.

I sitt förslag som arbetsgruppen gett i form av en regeringsproposition har gruppen också försökt definiera ”gula lampor”, dvs. vissa gränsvärden som ger anledning till oro. Dessa gränsvärden är enbart riktgivande och ger inte upphov till några åtgärder i fråga om utvärderingsförfarandet. De ”gula lamporna” kan ändå hjälpa kommunen att bedöma sin egen ekonomi och vidta nödvändiga åtgärder på förhand.

 

Nyckeltal och gränsvärde

2015 och
2016
2016 och
2017
Underskott euro/invånare
två år i följd > 500 12 6
första året > 500, andra året > 1000 4 3
Årsbidraget i procent av avskrivningarna
två år i följd 28 22
två år i följd 17 8
Inkomstskattesats
två år i följd minst 1,5 % högre än genomsnittet 69 82
två år i följd minst 2,0 % högre än genomsnittet 24 24
Lånebelopp euro/invånare *
två år i följd minst 25 % större än genomsnittet 25 28
två år i följd minst 50 % större än genomsnittet 9 11
Kalkylerat låneskötselbidrag
två år i följd 73 57
två år i följd 33 23

Arbetsgruppens förslag till nya kriterier enligt 118 § i kommunallagen (rött), riktgivande gränsvärden som beskriver försämringar i ekonomin (gult) samt antalet kommuner år 2015/2016 och 2016/2017.

Märk väl att ett utvärderingsförfarande kan inledas om kommunen uppfyller kriterierna i 118 § i kommunallagen. Att kriterierna uppfylls betyder dock inte nödvändigtvis att ett utvärderingsförfarande inleds, utan Finansministeriet kan använda sin prövningsrätt i frågan. Det gäller också att komma ihåg att ett utvärderingsförfarande i sig inte leder till tvångssammanslagningar av kommuner, även om det förekommer. I vilket fall som helst lönar det sig att sköta kommunens ekonomi i god tid.