TTIP – hotas välfärden?

20.2.2015
Kommuntorget Henrik Rainio

Diskussionen om handelsavtalet mellan EU och USA har nu även börjat i Finland. En aktuell fråga har varit om handelsavtalet, vanligen kallat TTIP, hotar de offentliga välfärdstjänsterna.

I praktiken betyder frihandelsavtalet att tullarna mellan EU och USA avskaffas och olika tekniska standarder förenhetligas. Avtalet skulle öka både exporten och importen med USA, och främja EU:s tillväxt och sysselsättning, vilket slutligen skulle betyda mera skatteintänkter för kommunerna.

Diskussionen i Finland påminner mycket om diskussionen som pågått i Bryssel: Vissa påstår att handelsavtalet skulle förstöra Europas offentliga tjänster och vara en övergång till den amerikanska modellen med en stark betoning på privaträtt och bolagsvärlden. Andra säger att handelsavtalet inte alls kommer att påverka till exempel kommunernas verksamhet. Vem har rätt?

Det har vi på Kommunförbundet undrat över i cirka två år, men svaret är ännu oklar, och det hjälper inte att förhandlingarna har varit hemliga. Troligtvis ligger sanningen där i mellan. Trots att vi inte ännu vet allt, kan man i alla fall konstatera några faktalinjer.

Handelsavtalet påverkar inte:

Medlemsländernas eller kommunernas rätt att bestämma vilka välfärdstjänster man ger invånarna. Vi kan ha en gratis grundskola och ett brett socialskydd.

Sättet på hur tjänsterna produceras. Kommunerna kan producera sin service själv, tillsammans med andra kommuner eller köpa den från marknaden.

Friheten att göra politiska beslut eller att ändra dem.

 

Däremot påverkar handelsavtalet nog kommunerna på så vis att:

Amerikanska bolag inte får diskrimineras i förhållande till bolag från EU.

Olika tekniska standarder förenhetligas, till exempel inom energi- och miljösektorn.

Upphandling och tjänstehandel standardiseras till en viss nivå.

Var och en kan själv bedöma om TTIP hotar välfärdstjänsterna. Jag skulle nog sammanfatta saken så att vi i fortsättningen också kan sova lugnt på nätterna, men det finns ett grått område, där vi noggrant måste bevaka att kommunernas ärenden beaktas i förhandlingarna. Ofta kan en EU -fråga, som verkar helt betydelselös, ha stora konsekvenser. Till exempel ligger EU bakom plikten att bolagisera kommunernas affärsverk och hamnar eller den slopade karenstiden i semesterlagen. Bara den sistnämnda kostar kommunerna årligen över 100 miljoner euro.

Målet är att slutföra förhandlingarna om handelsavtalet under året 2015, men det finns en stor risk att det kommer att dröja längre.