Den 13 oktober firades den internationel­la klarspråksdagen runt om i världen. Här hos oss samlades samma dag ett hundratal klarspråksen­tusiaster på Ständerhuset i Helsingfors för att höra vad de finländska myndigheterna gjort för att för­bättra myndighetsspråket.

På seminariet, som ar­rangerades som avslutning på en ettårig klar­språkskampanj, presenterades några pilotprojekt och dessutom delade man ut pris för bästa klar­språkssatsningar.

När klarspråkskampanjen startade hös­ten 2014 anmälde sju myndigheter sitt intresse för att delta. De lovade alla göra en insats för bättre kommunikation och klarare texter, och lovade dela med sig av sina erfarenheter efteråt. Metoderna fick myndigheterna välja själva.

Folkpensionsanstalten var en av delta­garna i kampanjen. Som pilotprojekt hade man valt att omarbeta och förenkla webbtexter som gällde bidrag för barn under 16 år. Texterna bear­betades enligt ett helt nytt koncept – man tillsatte en arbetsgrupp bestående av bl.a. handläggare, an­ställda inom kundtjänsten, jurister, it-experter, in­formatörer, översättare och språkexperter. Målet var att skapa mer läsarvänliga texter, både på fin­ska och på svenska.

Arbetsgruppen samlades vid flera tillfäl­len, läste texterna ur en vanlig läsares perspektiv, formulerade om dem och granskade samtidigt att de fortfarande var juridiskt hållbara. Arbetsme­toden var ny för alla, men den fungerade utmärkt både för att arbeta fram klarare texter och för att ta vara på den samlade kunskapen om ämnet. Mö­tena fungerade därför samtidigt som en form av fortbildning för hela gruppen, både språklig och innehållslig.

Exemplet ovan visar att det kan lig­ga mycket arbete bakom läsarvänliga myndighets­texter. Det räcker sällan bara med att byta ut svåra ord och skriva kortare meningar. Ofta måste man se med kritiska ögon både på textens innehåll och form, fundera på vem som ska läsa texten, var tex­ten ska publiceras och vilka krav mediet ställer på texten.

Ett exempel på en myndighet som fun­derat mycket på kommunikation via olika typer av medier är Helsingfors stads byggnadskontor. Byggnadskontoret deltog inte som pilotmyndig­het i kampanjen, men skickade in ett bidrag till tävlingen om den bästa klarspråkssatsningen och vann första pris för sitt lyckade försök med kom­munikation via Twitter. Byggnadskontoret började använda Twitter dels för att kunna kommunicera direkt med kommuninvånarna, dels för att bli av med stämpeln som stel och byråkratisk myndighet. Det var naturligtvis inte helt lätt att lämna det tra­ditionella myndighetsspråket, men det gick att lära sig att skriva kort och rakt. Och responsen från kommuninvånarna har varit odelat positiv.

Publicerad i Fikt 6/2015

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *