Svensk utbildning bidrar till nationell välmåga

29.7.2015
Kommuntorget Heidi Backman

Att utbildningen har en viktig roll i utvecklingen av landets konkurrenskraft är väl givet och Sipiläs regeringsprogram är ambitiöst när det gäller att skapa ett lyft i näringslivet. Det är nog många som med stort intresse väntar på verkställighetsplanen som senare i höst ska visa hur regeringens intentioner ska förverkligas. För den nyfikna kan jag därför tipsa om undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupps rapport Suomi osaamisen kasvu-uralle. Rapporten, som publicerades i början av juli, visar hur vi genom dimensioneringen av yrkes- och högskoleutbildningen fram till år 2020 ska få Finlands näringsliv att lyfta. Rapporten kommer att användas i beredningen av regeringens verkställighetsplan.

I rapporten ingår också ett kapitel med riktgivande mål för den svenskspråkiga yrkes- och högskoleutbildningen. Jag gör ett kort sammandrag på svenska här, eftersom det saknas i rapporten, men det kan vara bra att läsa kapitlet eller rapporten i sin helhet för att få en bättre bild av den komplexa problematiken. Jag har själv ansvarat för en räcka prognoser, Yrke 2015, 2020 och 2025, som legat som grund för motsvarande rapporter tidigare. I år konsulterades jag av ministeriets arbetsgrupp, men det är arbetsgruppen som står för förslagen i rapporten.

IMG_0379[1]

När arbetsgruppen bad mig om ett utlåtande valde jag att göra en snabb analys av vad som hänt sedan den senaste prognosen, Yrke 2025, ställdes. Det visade sig att sysselsättningen rätt väl följt de mönster vi förutsåg för några år sedan, men att förändringarna varit något mer drastiska, vilket är typiskt för tider av lågkonjunktur.

Inom primärproduktion och traditionella industribranscher har sysselsättningen bland svenskspråkiga minskat lite mer än väntat, men inom många servicebranscher och tillväxtbranscher inom industrin (t.ex. bioenergi och cleantech), men också inom kultur, turism och tredje sektorn har sysselsättningen bland svenskspråkiga ökat något mer än väntat. Man kan kanske dra slutsatsen att vi tydligt går från ett industrisamhälle mot ett informations- och servicesamhälle och kanske t.o.m. ett steg längre, mot ett upplevelsesamhälle. Upplevelser i olika former blir en viktig del av livet vid sidan av materiella produkter och traditionella tjänster.

Rapporten slår fast att svenskspråkiga särdrag ska beaktas. Det kan fortsättningsvis  i finlandssvenskars näringsstruktur finnas en större tyngdpunkt på lantbruk, vattentrafik, handel och kultur än i hela landet och det bör finnas ett tillräckligt utbildningsutbud när det gäller branscher med stort behov av svenskspråkig service, t.ex. utbildning, småbarnsfostran och vård.

I linje med regeringsprogrammet lyfts tillväxtbranscherna tydligt fram i rapporten, t.ex. bioekonomi och rena teknologier. Betydelsen av digitalisering och innovationer betonas också. När det gäller den svenska utbildningen betonas särskilt energiklustret i Vasa, som har en betydande export och en viktig sysselsättande roll i regionen. Utbildningsutbudet ska enligt rapporten planeras så att svenskspråkiga sysselsätts väl och så att de finlandssvenska regionerna kan utvecklas framgångsrikt och bidra till att utveckla hela landets konkurrenskraft.

I linje med rapporten i övrigt slås det fast att svenskspråkigas utbildningsnivå ska höjas och att hela den finlandssvenska årsklassen unga ska erbjudas utbildning i samma omfattning som i hela landet samt att vuxenutbildning ska erbjudas svenskspråkiga i relation till svenskspråkigas andel av arbetskraften.

I rapporten framgår det också att gymnasieutbildningens andel bland svenskspråkiga kan vara större än i hela landet eftersom svenskspråkiga bor i de regioner som har större andel arbetsplatser med akademiskt utbildade.

Förutom att innovationer och tillväxtbranscher ska beaktas i dimensioneringen av utbildningen bör även pensionsavgångens effekter beaktas. Det finns därför fortsättningsvis ett stort utbildningsbehov också inom många traditionella branscher, slår rapporten fast.

För den svenska utbildningen är det en utmaning att i liten skala erbjuda ett brett utbud på ett ekonomiskt hållbart sätt.

I väntan på regeringens nästa steg kan du läsa hela rapporten (på finska) här:

http://www.minedu.fi/OPM/Tiedotteet/2015/07/koulutustarpeet.html?lang=fi

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här