Ihållande lågtryck för den ekonomiska tillväxten

22.6.2015
Bloggar Minna Punakallio

Så här i midsommartider har många prognosinstitut uppdaterat de samhällsekonomiska utsikterna. Uppdateringarna har gett lika usla utsikter som meteorologerna: De tidigare angivna tillväxtsifforna för i år har fallit till noll, och nästa år ser knappast bättre ut, trots att tillväxten väntas öka en aning.

Också Finansministeriet gav ut en ny konjunkturprognos förra veckan. Enligt prognosen rör vi oss i år kring 0,3 procent, men för 2016 och 2017 väntas en ökning på 1,4 procent. Sannolikt utgör denna tillväxttrend grunden när man bereder statsbudgeten för 2016 och planen för de offentliga finanserna för hela valperioden.
 
Finansministeriets prognos är intressant också därför att där framgår den första officiella bedömningen av det nya regeringsprogrammets effekter på den ekonomiska tillväxten och den offentliga ekonomin. Av de färska besluten i regeringsprogrammet omfattar prognosen exempelvis frysta index, nedskärningarna i utbildningen och anslagen för utvecklingssamarbete samt höjningen av de kommunala klientavgifterna.
 
I prognosen ingår emellertid inte de extra sparåtgärder som sätts in först om arbetsmarknadsorganisationerna inte går med på att förhandla om ett samhällsfördrag, det vill säga om åtgärder som höjer arbetets konkurrenskraft under de närmaste åren.
 
Den ekonomiska expertisen uppskattar att regeringsprogrammet stärker balansen inom hela den offentliga sektorn en aning. Den offentliga sektorns underskott, som överstiger tre BNP-procentenheter och som EU kritiserat, kommer genom programmet att minska så att det nätt och jämt ligger under referensvärdet. Visserligen sker balanseringen mycket långsamt också enligt den nya prognosen. Anpassningsbesluten tyglar också skuldsättningen, men den bryts på allvar först långt in i framtiden.
 
Utifrån en bedömning av de allmänna effekterna kan man dock ännu inte säga någonting om hur regeringsprogrammet påverkar den kommunala ekonomin. I detta skede förefaller målen i programmet gå i rätt riktning, men verkligheten klarnar först när, eller kanske snarare om, regeringsprogrammet konkretiseras i nya lagförslag och normminskningar som balanserar den kommunala ekonomin.
 
Det som man i alla händelser kan säga är att enligt Finansministeriet och annan ekonomisk expertis har regeringsprogrammet tyvärr mycket blygsamma effekter på den ekonomiska tillväxten.
 
På kort sikt fördröjer sparåtgärderna den ekonomiska tillväxten, och utan ett samhällsfördrag som eventuellt förhandlas fram i höst förefaller sparåtgärderna att öka under de närmaste åren. I så fall kommer den ekonomiska tillväxten att vara mycket anspråkslös under hela regeringsperioden.
 
Men om samförstånd kan nås om ett samhällsfördrag på kortare eller längre sikt, då genererar regeringsprogrammet i längden en avgjort positiv effekt på bruttonationalprodukten.
 
Kommunerna bereder sig på att redan nu och senast strax efter semestrarna dra upp riktlinjerna för det kommande budgetåret. Det är synnerligen motiverat att hålla nästa års tillväxtutsikter och utgiftsökning på nollstrecket.
 
Riktlinjerna i regeringsprogrammet bör stödja en balansering av såväl kommunernas som statens inkomster och utgifter.
 
I det aktuella ekonomiska läget finns det ingenting annat att göra.