Framtidens utbildning- för nationen eller individen?

30.3.2015
Kommuntorget Amy Rönnberg

Som en viktig del av mina arbetsuppgifter på praktiken här i Bryssel, är att följa med vad som händer i de olika EU institutionerna. Några av de organ som jag följer med är Europaparlamentets utskott. Utskotten i parlamentet är 23 stycken och behandlar olika slags ärenden, allt från jämlikhet till fiske.

I slutet av februari höll utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL) samt kultur och utbildningsutskottet (CULT) en gemensam utfrågning om utbildningssystemens reform i Europa ”The reform of the educational systems in Europe”, som jag tog del av. Överlag har man allt oftare börjat se utbildningen som ett sätt att främja nationens framgång, konkurrensförmåga och framtid.

Under EMPL:s och CULT:s utfrågning lyfte man upp många olika aspekter om hur utbildningen i Europa kunde utvecklas och de centrala tankarna som man förde fram var:

  • Att det borde finnas fler gemensamma riktlinjer för medlemsländerna i utbildningsfrågor.
  • Att det finns gensamma kvalitets standarder överallt i Europa.
  • Att informellt- och non-formellt lärande måste erkännas.
  • Att det finns bättre strukturer för ungas praktik, som sedan skulle leda vidare till arbetsmöjligheter.
  • Att det finns bättre formella partnerskap mellan utbildningsanordnarna och arbetsgivarna.

I Finland har diskussionerna om framtidens utbildning också varit på tapeten, som exempel kan man lyfta upp utbildnings- och kulturministeriets utredning om framtidens grundskola som publicerades nyligen. Utgående från olika utredningar som gjorts, har man noterat att de finländska ungdomarna presterar allt sämre. Ministeriet har därför velat åtgärda saken och tagit fasta på vilka aspekter vi måste bli bättre på för att ha en ännu bättre grundskola. Saker som man lyfter fram är b.la:

  • Inlärningen och pedagogiken.
  • Lärarutbildningen.
  • Lärarnas livslånga yrkesutbildning.
  • Skolans verksamhetskultur och ledningen.
  • Ekonomiska resurser.

Kommunförbundet arbetar också aktivt med att skapa visioner om hur framtidens utbildning i kommunerna ska se ut. Kommunförbundets bildningspolitiska program ”Riktlinjer för bildningen 2025” är heltäckande över alla sektorer, som kommunerna ansvara för, och linjerar upp hur utbildningen ska se ut 2025. Aspekter som Kommunförbundet för fram är:

  • Att man ska ta hänsynen till den demografiska förändringen.
  • Att man ska beakta utbildningens roll i sysselsättningspolitiken.
  • Att involvera smart teknik i utbildningen.
  • Livslånga lärandets roll.
  • De individuella servicebehoven.

När man granskar de olika förslagen om hur framtidens utbildnings ska se ut, parlamentets, ministeriets och Kommunförbundets, kan man se att det finns många likheter, samtidigt som förslagen inte på något vis är identiska.

De olika aktörerna fokuserar på olika nivåer och detaljstyrningen är mera djupgående för vissa av dem. Exempelvis talar parlamentet i stort sätt om övergripande strategier medan de nationella förslagen fokuserar på pedagogiken, lärarnas roll och kunskaper och Kommunförbundet strategi fokuserar på kommunernas roll och hur verksamheten kan anordnas i praktiken. En skillnad som man också kan se mellan de nationella aktörerna och EU är diskussionen om vem som ska ansvara för att lägga upp de centrala utbildningsmålen.

Likheter kan man ändå se i önskan om att utbildningssystemet ska ha en god kvalitet och att det finns olika slags mätinstrument för att kunna evaluera utbildningen, och göra jämförande studier. Tanken om livslångt lärande ses också som viktigt i alla strategier. Det livslånga lärandet är centralt för att svara på arbetsmarknadens behov och individernas utveckling. Något som också knyter samman synerna på de olika nivåerna, är att framtidens utbildningsstrategier måste motsvara de kommande tidernas behov.

Jag anser att det är viktigt att arbeta med våra utbildningsstrategier och utbildningssystem för att i framtiden kunna bli ännu bättre. I ett föränderligt samhälle kan man inte stanna still utan måste alltid utvecklas ytterligare. Men hur utbildningen än kommer att se ut, är det viktigt att komma ihåg att man inte endast förbättrat utbildningsstrategierna- och systemen för nationens framgång, utan för att individerna ska kunna uppnå sin fulla potential. Ett mångsidigt utbildningssystem bidrar till att individerna får utvecklas och blomstra. Och på så vis även nationen.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här