På torsdag presenteras Finlandsmodellen. Den ska garantera barn och unga avgiftsfri hobbyverksamhet, och grundskolan har en nyckelroll. Kommuntorget hörde sig för vad skolelever och lärare tänker om idén.

”Alla barn och unga ska garanteras en genuin möjlighet att ha en hobby som intresserar dem i anknytning till skoldagen.”

Så heter det i regeringen Marins regeringsprogram när ”skolornas morgon- och eftermiddagsverksamhet och kvaliteten på verksamheten, klubbverksamheten och samarbetet mellan kommunerna och aktörer inom den tredje sektorn ska stärkas.”

Inspiration har hämtats från Island, där den så kallade Islandsmodellen – som bland annat innebär att unga för ekonomiskt stöd för fritidsaktiviteter och har lagstadgade hemkomsttider – visat sig vara ett framgångsrikt sätt att stävja ungas alkoholvanor.

Av den anledningen tillsatte forsknings- och kulturminister Hanna Kosonen (C) i december en arbetsgrupp under ledning av statssekreterare Tuomo Puumala. På torsdag presenterar arbetsgruppen ett underlag för fortsatt beredning av Finlandsmodellen.

Öronmärkta miljoner finns

Puumala säger att det i första skedet av genomförandet av Finlandsmodellen handlar om att göra alla typer av hobbyverksamhet till en avgiftsfri del av skoldagen.

Huruvida detta kommer att kräva lagändringar vill Puumala inte kommentera innan arbetsgruppen lämnat sitt förslag till regeringen. På kort sikt handlar det ändå inte om att göra lagändringar, säger han.

– Vi söker olika typer av bra modeller, men de behöver ett tak och klara kriterier för ansökningar om ekonomiskt stöd.

Med ”tak” avser Puumala kommunerna, som har självstyre och bestämmer hur de ska förverkliga Finlandsmodellen. Statens roll är att fungera som ett paraply för de olika sätt som modellen kommer att förverkligas i kommunerna.

– Statens budskap är att alla hobbyer – idrott, kultur och ungdomsverksamhet – ska bli en del av skoldagen. Det finns ordentligt med pengar för detta, 14,5 miljoner euro i nästa års budget.

Flera modeller, inte en

Klart är, säger Puumala, att kommunerna är i en central roll. De förverkligar Finlandsmodellen via grundskolan. Det är också självklart att modellen av nödtvång kommer att se olika ut i olika kommuner. Avstånden och befolkningsmängden styr.

Puumala säger att i dagsläget har många barn och unga hobbyer. På så sätt är han inte oroad. Men det gäller att få fler med i verksamheterna.

– Genom hobbyer blir man inspirerad, man får kamrater. Alla föräldrar har inte alltid råd med dessa verksamheter. Därför ska de bli en del av skoldagen, och fortsätta in på eftermiddagen efter skolan. Vi utgår från de unga i det här fallet.

Efter torsdagens diskussion har Puumalas arbetsgrupp ytterligare ett möte och sedan överlämnas ett förslag till regeringen, som i samband med rambudgeten tar ställning till om förslaget kan förverkligas.

Hobbyer betyder kompisar

Kommuntorget träffar femteklassarna Saga Wahlroos, Ella Kiiskinen och Joel Palanen på Cygnaeus skola i Åbo. Alla tre har hobbyer och fritidsaktiviteter som de ser som en viktig del av tiden utanför skolan.

Saga, som är friidrottare och scout, säger att hennes hobby gett henne fler kompisar. Joel, som spelar innebandy och läser och spelar på fritiden, håller med.

– Dessutom blir man inte uttråkad, säger han.

Ella, som har dans som hobby och tycker om att pyssla på fritiden, säger att hobbyer gett henne vänner som hon kan prata med.

– Och det är roligt att göra det som man tycker om tillsammans med andra.

Skillnaden mellan en hobby och det man gör på fritiden, säger Saga, är att det senare gör man oftare ensam.

Ingen av dem känner klasskompisar som inte skulle ha en hobby, och de förhåller sig skeptiska till att hobbyverksamheten skulle bli en del av skoldagen.

Saga är den enda som tycker att hobbyerna ibland gör dagen efter skolan stressig och lång.

– Till exempel på tisdagar har jag bara en timme tid att äta och byta om efter skolan.

Ellas dansar en kväll i veckan, och skolan slutar ett den dagen så hon hinner göra läxor och annat innan. Joels innebandyträningar är kvällstid.

Samtliga är nöjda med de hobbyer de har, men Ella tillägger att hon gärna vill testa på annat.

– Jag har dansat hela mitt liv och fortsätter med det tills jag vill göra något nytt. Jag vill testa på annat men vet inte ännu vad det är.

Rektor positiv till modellen

Cygnaeus rektor Nicke Wulff säger att om skolan fick en starkare roll i barns och ungas hobbyverksamhet så skulle tröskeln till att komma med i nya aktiviteter sänkas.

– Skolan är en bekant plats, och det skulle säkert kännas mera okej att ha hobbyverksamheten där eller åtminstone starta från skolan. Den kunde vara mitt under skoldagen eller i direkt anslutning till den. Barnen har trots allt ganska korta skoldagar, säger Wulff och Saga, Ella och Joel skakar på sina huvuden.

– En sådan lösning skulle ge mera tid för familjen, fortsätter Wulff. Nu spenderar föräldrar mycket tid i bilen när de kör barn till och från hobbyer. Dessutom är det vettigt med tanke på att skolan har en massa utrymmen som står tomma efter skoltid, och inte bara gymnastiksalar.

Icke-aktiva kräver extra insats

Wulff tror trots allt att det kommer krävas mycket arbete för att locka de elever som inte har en hobby. Finlandsmodellen kommer att tilltala de redan aktiva barnen och ungdomarna, men de som ser ett tomt hem med en playstation som ett mer lockande alternativ är en utmaning.

Därför måste tredje sektorn tas med i modellen, säger Wulff. Skolans egen klubbverksamhet hänger ofta på lärarnas aktivitet. De år som lärarna har tid frodas klubbverksamheten, andra år ligger den nere.

– Skolan har utrymmena, men man kan inte räkna med skolans personal. Därför måste vi få med utomstående aktörer och pengar för det. Då blir det bra.

Och du ställer dig positivt till att hobbyverksamheten ordnas under skoldagen?

– Det skulle vara spännande att testa en hobbytimme, att kunna erbjuda något helt nytt för den idrottande eleven och vice versa för den kostälskande. Det skulle till och med vara lite enklare att styra verksamheten då, om skoldagen sedan fortsätter.