– Vi vill satsa stort på barn och unga och göra en reform av hela fritidssystemet och inte bara enskilda punktinsatser, säger Markus Kalmari, chef för idrottsservicen i Åbo stad. Staden planerar ta i bruk den så kallade Islandsmodellen för år 2024.

Under coronatiden har illamåendet också i Åbo ökat med symptom som alkohol- och droganvändning, utslagning och ensamhet. Och då fanns det många som inte mådde bra redan före.

– Vi hoppas det förnyade understödet för motion och idrott till alla 7-19-åringar får dem att känna sig värdefulla och viktiga. Vårt budskap är att vi bryr oss om våra barn och unga, säger Markus Kalmari. (Foto: Privat / Markus Kalmari)

– Vi är exempelvis oroade över siffror som visar att 71 procent av barnen fortfarande deltar i idrottsverksamhet på femte klassen, medan siffran sjunker till under 30 procent i andra stadiet, säger Kalmari.

Han berättar att man nu färdigställt en övergripande analys av läget i staden och att Islandsmodellen blir en del av en större helhet, där man arbetar för inkluderande, aktivera och förebygga problem bland barn och unga.

Brett samarbete på sikt

Åbo ämnar tillämpa modellen långsiktigt. Det handlar om ett brett samarbete mellan olika aktörer som representerar en mångsidig expertis för att hjälpa upp barns och ungas hobbyverksamhet.

Kommunförbundet: ”Hobby” ett för snävt begrepp när barn och ungas fritid stöds

Man är ännu på planeringsstadiet och ska nu utverka ett detaljerat förslag som så småningom ska presenteras åt fullmäktige.

– Det rör sig om en så pass stor reform att det är viktigt att också alla politiker omfattar den och är medvetna om vad den innebär och vilka verktyg vi ämnar använda, påpekar Kalmari.

Islandsmodellen stöder unga genom åtgärder som lättillgängliga fritidsaktiviteter för alla, gemensamma hemkomsttider och en uppföljning genom ett årligen återkommande frågeformulär.

Den har höjts till skyarna som mönsterexemplet på övergripande stöd från myndigheternas håll för att minska risken för utslagning och alkoholanvändning bland unga.

Idrottskort åt alla

I Åbo ämnar man i första hand utöka stödet till idrottsföreningarna som ska få mer resurser att motivera, fånga upp och upprätthålla. Gärna ska verksamheten försiggå genast efter skolan, kanske till och med i skolan.

Samtidigt planerar staden bygga ut nätverk idrottsanläggningar så att de ska vara lättillgängliga nära hobbyerna, föreningarna och skolorna – de ska finnas där barnen och ungdomarna finns så att tiden för resor minimeras.

– Vi hoppas förnya understödet för motion och idrott så att vi kan ge ett idrottskort till alla 7-19-åringar och på så sätt rikta ett individuellt stöd åt dem. Det får dem att känna sig värdefulla och viktiga. Vårt budskap är att vi bryr oss om våra barn och unga!

Kalmari betonar ännu att man inte strävar efter fina idrottsprestationer och ståtliga resultat utan vill erbjuda en möjlighet för alla att röra sig hälsosamt och öka välmåendet. På så sätt förebygger man också illamående och lägger en bas för ett bra liv.

För vuxna kan det se ut som att ungdomar bara hänger. Men det är också ett sätt att komma i kontakt med ungdomar och ett ställe där det finns trygga vuxna. (Foto: Tommy Pohjola)

Stort intresse för Finlandsmodellen

Backhoppning, tiktok-videon, ponnyridning eller varför inte fotografering? Se där några idéer som unga själva tycker är strålande fritidsaktiviteter efter skolan.

Idéerna kom fram i Jakobstad, en av de sju österbottniska svensk- och tvåspråkiga kommuner som var med i försöksfasen om pilotprojektet Finlandsmodellen. Projektet startade i fjol på våren och finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet.

Målet är att modellen blir en lagstadgad, permanent verksamhet i kommunerna med ett statsandelssystem. Tills vidare är det en årlig statsunderstödsansökan som gäller.

Finlandsmodellen syftar till att göra det möjligt för varje barn och ungdom att ha en trevlig och gratis hobby under skoldagen.

Finlandsmodellen utvidgades för läsåret 2021–22 och då fick hela 235 kommuner sammanlagt 17 miljoner euro i understöd. Den riktade sig till skolor med årskurser 1–9 och stipulerar att hobbyaktiviteterna ska inledas senast i september och pågå fram till maj.

I år inföll ansökningsrundan för läsåret 2022–23 den 15 februari till den 22 mars och har just avslutats. Understödens mottagare har inte publicerats.

De medverkande kommunerna förväntas bidra med 20 procent av finansieringen i personal- och materialkostnader.

Läs här om kriterierna för kommuners ansökan om stöd för Finlandsmodellen.
Läs här Åbos stads info den 18 maj 2022 om projektet.