Endast 34 procent av rektorerna känner entusiasm i sitt arbete, 18 procent är utmattade.

 Enligt den nya rektorsbarometern försämrades rektorernas välbefinnande i arbetet märkbart under coronatiden, skriver Finlands svenska lärarförbund i ett pressmeddelande. Stressen har ökat och arbetsmotivationen minskat.

Rektorsbarometern utreder de finländska rektorernas välbefinnande och hälsa och är en del av det internationella forskningsprojektet Principal Health and Wellbeing.

Den första rektorsbarometern gjordes för ett år sedan på initiativ av Finlands rektorer. Nu kan man jämföra årets resultat med fjolårets. 

Förra året hörde uppgav 46 procent av rektorerna att de känner sig entusiastiska men efter coronavåren utgör denna grupp endast 34 procent. Andelen entusiastiska rektorer har således minskat med nästan 25 procent.

Kaj Holmbäck, rektor för Donnerska skolan i Karleby och styrelsemedlem i Finlands rektorer, säger att resultatet är alarmerande men viktigt.

Enligt rektorsbarometern är alltså 34 procent av rektorerna entusiastiska, medan 48 procent riskerar arbetsutmattning och 18 procent är redan utmattade.

En tredjedel av rektorerna upplevde en hög arbetsmotivation och låg arbetsrelaterad utmattning under coronavårens särskilda undervisningsarrangemang.

Betydelsefullt men tungt

Ansvaret för eleverna och studerandena och osäkerheten kring hur skolvardagen kan arrangeras på bästa möjliga sätt, är det som tär mest på krafterna just nu.

– Vi har ett bra arbetsklimat men det är stressigt. Tanken på att vi nu går in för distansundervisning på obestämd tid skapar en osäkerhet. Alla lärare försöker stöda studerandena så gott det går men vi kanske inte lyckas nå alla, säger Marina Sjöholm, rektor för Tölö gymnasium.

– Jag tycker att den senaste perioden har varit belastande rent psykiskt. I fredags fick vi besked om att en årskurs skulle undervisas på distans och vi fick lägga om planerna för att kunna genomföra provperioden som nu är på gång. Igår fick ett nytt besked om att det blir distansundervisning för hela skolan, vilket gör att vi får ändra på planerna igen

Mia Förars-Pöytäniemi, rektor för Västersundoms skola och Dickursby skola i Vanda, säger att energinivån inte är den samma som den brukar vara.

– Däremot känner jag att mitt jobb är mer betydelsefullt än någonsin förr, att jag gör skillnad.

Enligt FSL behövs det behövs mer rektorsresuser för att bland annat kunna utveckla modeller för biträdande rektorer. Rektorerna hinner inte utföra alla uppgifter – förfrågningar, distribuerande av information och enkäter – än mindre upprätthålla sitt eget kunnande.

Rekryteringen av rektorer är inte alltid så lätt och undersökningens resultat vittnar om att något måste göras för att höja yrkets dragningskraft, skriver FSL.