Forskning: Lättare att rekrytera behöriga distanslärare 

Metoderna för distansundervisning har utvecklats men utmaningar finns. Också eleverna kämpar. Att påtvingas isolation och en distansundervisning under en pandemi eller i samband med krissituationer kan vara en klaustrofobisk upplevelse.
Metoderna för distansundervisning har utvecklats men utmaningar finns. Också eleverna kämpar. Att påtvingas isolation och en distansundervisning under en pandemi eller i samband med krissituationer kan vara en klaustrofobisk upplevelse. (Åbo Akademi)
8.12.2022

Fjärr- och distansundervisningen kan hjälpa mindre kommuner att bredda sitt utbildningsutbud. Det framgår av ett nytt forskningsprojekt som har granskat fjärr- och distansundervisningen i Sverige och på Åland.

– Många kommuner tampas med rekryteringsproblem inom undervisningssektorn. Det är svårt att få tag på behöriga lärare i synnerhet i glesbygden. Fjärr- och distansundervisningen kan lösa en del av dessa problem, säger Charlotta Hilli, universitetslektor i pedagogik vid Åbo Akademi.

Den här artikeln ingår i nya Kommuntorget magasinet.

Hilli är en av hjärnorna bakom forskningsprojektet som utredde digitala lärmiljöer i tre års tid. Över 65 pedagoger har medverkat i projektet som har involverat forskare vid Åbo Akademi, Stockholms universitet, Kungliga tekniska högskolan och Umeå universitet.

– Vår forskning visade att de gymnasier som satsar fullt ut på fjärr- och distansundervisning har lättare att rekrytera behöriga lärare, säger Hilli.

Universitetslektor Charlotta Hilli.

Med fjärrundervisning avses situationer där eleven och läraren är åtskilda i rum, men inte i tid, medan distansundervisning innebär att läraren och eleven kan vara åtskilda både i tid och rum.

– I synnerhet i regioner där det är långa avstånd till skolor och läroinrättningar kunde det löna sig att satsa på fjärr- och distansundervisning. Till exempel norra Finland och många skärgårdsmiljöer skulle gagnas av stärkta satsningar på digitala lärmiljöer.

Bredare kursutbud på distans

Enligt Hilli saknas det riktlinjer och spelregler för den digitala undervisningen på andra stadiet och i högskolorna i Sverige. Bristen på klara direktiv har lett till en situation där skolorna har skapat egna inlärningsmodeller. I många fall får lärarna klara sig på egen hand utan handledning eller systematisk uppföljning.

– Det är inte helt givet att eleverna och lärarna får det pedagogiska stöd och den uppbackning de skulle behöva för att kunna hantera den digitala undervisningen.

Trots dessa brister anser Hilli att den digitala undervisningen kunde jämna ut en del av de jämlikhetsklyftor som existerar mellan perifera kommuner och välbärgade kommuner i närheten av tillväxtorter.

– Vi måste fråga oss själva vilken bildningsnivå vi vill eftersträva i kommunerna. Fjärr- och distansundervisningen kunde bredda utbudet inom till exempel språkundervisningen. I små skolor kan det vara svårt att grunda tillräckligt stora grupper för franska eller spanska.

Digitala modeller möjliggör sådana lösningar där flera skolor delar på en och samma lärare på distans, säger hon.

Få distanslärare vill byta bransch

Enligt en enkät från Undervisningssektorns fackorganisation OAJ överväger sex av tio lärare att byta bransch. Motsvarande enkäter i Sverige ger lika dystra siffror.

– En stor del av jobbet som lärare handlar i dag om administration, konfliktlösning och sociala problem, vilket tär på krafterna. En lärare är inte en socialarbetare. Det behövs andra proffs för det arbetet. De som undervisar på distans är inte lika benägna att byta bransch, visar vår forskning.

Pandemin visade att få elever och studerande gillar fjärr- och distansundervisning. Varför ska vi då satsa på det?

– Att påtvingas isolation och en distansundervisning under en pandemi eller i samband med krissituationer är säkert en klaustrofobisk upplevelse. Men det är inte samma sak att gå in för en undervisning där man av egen fri vilja alternerar mellan digitala alternativ och fysisk närvaro.

Hur lär man sig social kompetens och interaktion om man är hänvisad till dataskärmen?

– Genom att samveka med andra elever och studerande. Jag brukar själv ordna sociala gruppövningar som kräver interaktion då jag undervisar digitalt. Vissa dagar träffas vi i auditoriet och andra dagar är vi on-line. Studenterna kan också få i uppdrag att socialisera utanför kursen. Det är flexibiliteten och omväxlingen som är grejen.

Hilli efterlyser skräddarsydd utbildning om digital undervisning vid universitet och yrkeshögskolor. 

– Vi behöver fler pedagoger som har både digital och didaktisk kompetens. Vi borde införa digitala undervisning som ett biämne vid de pedagogiska inriktningsalternativen vid universiteten. Som det nu är finns det endast en del strökurser, men inga utbildningshelheter med fokus på distansundervisning, säger hon.

Läste du redan detta?