Ny forskning: Kompistrycket inverkar på läslusten och skolgången
Ungdomarna matas med fragment av texter och digitala moduler som inte utvecklar koncentrationsförmågan, uthålligheten och tankeförmågan samtidigt som allt färre läser böcker, säger forskaren Leea Lakka. Foto: Pixabay.
Utgångspunkten för Leea Lakkas doktorsavhandling är de finländska skolbarnens försämrade kunskaper i läsning och skrivning. De senaste pisaundersökningarna visar att läsförståelsen har rasat bland landets 15-åriga ungdomar som går på nionde klass i grundskolan.
– Inställningen till kunskap har ändrat. Många unga frågar sig nu för tiden ”vad behövs det här till”. De ser inget egenvärde i att satsa på allmänbildning då man kan googla fram vad som helst på nätet, säger Leea Lakka, doktor i etnografi vid Helsingfors universitet.
Lakka beskriver en tilltagande fientlig inställning till skolgång. Attityden florerar i synnerhet bland dem som bänkar sig i den bakersta raden i klassrummet. Metaforen har gett namnet till Lakkas doktorsavhandling.
– Synen på obligatoriska ämnen bland dessa ungdomar kan vara problematisk. Om de anser att de inte har användning av matte, svenska, grammatik eller kemi är de omotiverade att lära sig.
Läs också: Älypuhelimen käyttö on kiellettävä oppitunnilla, linjaa Kuntalehden kyselyyn vastanneiden enemmistö – ”Se on oppilaalle kuin lupaus aloittaa seikkailut missä tahansa”
Socialt grupptryck
De elever som håller till på den bakersta raden gör ofta sitt yttersta för att undvika läsning och skrivning. Det sociala grupptrycket är starkt liksom oviljan att framstå som en plugghäst. Man tar sig över staketet där det är som lägst och sporrar varandra i den negativa attityden mot skolgången, förklarar Lakka.
– Den egna referensgruppen och de egna kompisarna har en stor betydelse då man är 15. Det handlar om att smälta in i gänget och bli accepterad. Viljan att sticka ut hakan är låg. Därför befästs oviljan att studera i vissa grupper.
Tidigare forskning visar att föräldrarnas utbildningsnivå och inställning till skolgången har en avgörande inverkan på ungdomarnas framtidsvisioner och synen på skolundervisningen. Den socioekonomiska bakgrunden och boningsorten inverkar också på attityderna.
– På mindre orter på landsbygden värdesätter man ofta praktisk kunskap medan synen på teoretisk kunskap kan vara negativ. Vi ser en stark motsättning mellan centrum och periferi, vilket också återspeglas i rikspolitiken.
Starkare tudelning
Den socioekonomiska differentieringen i samhället har återverkningar också i skolornas klassrum.
– Vi ser en växande tudelning bland eleverna. En del ungdomar klarar sig jättebra i skolan medan allt fler elever har svårt att hänga med i undervisningen och hålla jämnsteg med sina klasskamrater.
Enligt Lakka saknar lärarna ofta verktyg att värna om de elever som halkar efter. Läroplanen kräver att lärarna ska upprätthålla ett visst tempo i undervisningen samtidigt som den försämrade läsförståelsen skulle förutsätta att man använder mer tid på att läsa och analysera texter i klassrummet.
– Det skulle behövas mer personella resurser i form av till exempel skolassistenter, specialpedagoger, mindre undervisningsgrupper och stödinsatser i skolorna för att motverka den här utvecklingen.
Tvångskapital gör susen
Den bakersta radens elever kavlar oftast upp ärmarna endast då de ställs inför tvång och tuffa krav. Lakka myntar begreppet ”tvångskapital” som hon betraktar som en positiv sak.
– Om det finns en ömsesidig respekt mellan lärare och elever har läraren ofta samlat på sig ett så kallat tvångskapital. Den lärare som besitter ett sådant kapital kan tvinga också de motsträvigaste eleverna att sätta i gång med sina skoluppgifter med argumentet ”vi är här för att lära oss”.
Lakka kritiserar ivern att trappa ned undervisningen i allmänbildande ämnen. Ungdomarna matas med fragment av texter och digitala moduler som inte utvecklar koncentrationsförmågan, uthålligheten och tankeförmågan samtidigt som allt färre läser böcker.
– På grund av statliga nedskärningar i yrkesskolorna har undervisningen i allmänbildande ämnen minskat från 112 timmar till 48 timmar per termin de senaste 14 åren. Finansministeriet har velat skära ned det som återstår av den allmänbildande undervisningen i yrkesskolorna. Förslaget gick inte igenom, men det är oroväckande att tjänstemän ens tänker i de här banorna.
I förlängningen drabbar det här läsförmågan och konsten att idka källkritik, menar Lakka.
– Allt fler ungdomar hämtar sina nyheter från Tiktok och kan inte skilja mellan lögn och sanning. Ju mindre vi läser, desto mer påverkningsbara och utsatta blir vi för alla möjliga konspirationsteorier. Det här kan höja risken för oroligheter, säger Lakka.
