Principer på papper

6.2.2015

Nya beslutsfattare brukar förvånas över hur stor makt budgeten och 
föredragningslistan har över offentliga organisationer. Det som inte finns med 
i budgeten kan inte finansieras. De ärenden som inte formuleras så att de når föredragningslistan kan inte leda till beslut. Dokumenten bestämmer, på gott och ont, innehållet och rytmen i det kommunala beslutsfattandet.

När jag läste utkastet till ny kommunallag roade jag mig med att räkna antalet skriftliga dokument kommunfullmäktige förutsätts behandla antingen varje år eller varje mandatperiod. Mellan kommunstrategin i paragraf 14 och protokollet i paragraf 140 ryms fjorton, femton olika styrdokument.

Ju mer komplicerade organisationerna blir, desto mer abstrakt blir den politiska styrningen och ju fler styrdokument krävs det. Det finns många fördelar med att fästa vilja och principer på papper, men ingen ska inbilla sig att styrdokumenten av sig själva kommer att styra kommunen.

Veteranpolitikern Pertti Paasio (SDP) brukar påpeka att ordet ”strategi” i oroväckande hög grad påminner om ett annat ord, nämligen ”tragedi”. Strategin blir en tragedi när den mest ser ut som en reklambroschyr. Strategin fungerar som det är tänkt när den i tillräcklig utsträckning också tar ställning till vad man inte vill göra.

Att förklara styrdokumentens betydelse så att både beslutsfattare, journalister och kommun-
invånare förstår är viktigt. Annars blir det lätt så att den som gäspande bläddrar förbi en nyhet om en 
ändrad förvaltningsstadga senare blir upprörd över att utbildningsnämnden inte får bestämma vem som blir ny rektor för gymnasiet.

Här kommer därför den korta barnboksversionen av vad några av styrdokumenten i kommunallagen är bra för:

Kommunstrategin beskriver vad kommunen vill med sin verksamhet på lång sikt.

Förvaltningsstadgan beskriver kommunens organisation och maktfördelningen mellan olika 
organ.

Koncerndirektivet sammanfattar hur kommunen vill agera i förhållande till aktiebolag, samkommuner och andra samfund där kommunen är 
delägare.

Direktörsavtalet sammanfattar villkoren för kommundirektörens arbete och arbetsfördelningen mellan den politiska och administrativa ledningen 
i kommunen.

Budgeten visar vad kommunens olika verksamheter kostar och hur kommunen finansierar sin 
verksamhet.

Bokslutet visar hur kommunen använt sina pengar under det gångna året.

Revisionsberättelsen tar ställning till om kommunens ledning skött verksamheten och ekonomin på ett lagligt sätt.

Revisionsnämndens utvärderingsberättelse följer upp hur väl kommunen lyckats nå de mål man ställt upp och specialgranskar verksamheter nämnden väljer ut, till exempel kommunens avtal med 
privata producenter.

Kolumn i Fikt 1/2015

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här