Fyra punkter om den nya regeringen

Foto: Sakari Piippo / Statsrådets kansli
Foto: Sakari Piippo / Statsrådets kansli
4.6.2015

Den frivillighet som står som ledstjärna för den allmänna kommunpolitiken kommer knappast att gälla för vårdreformen, skriver Siv Sandberg i sin analys av kommunfrågorna under den nya regeringen.

1. Kommun- och reformministern

Ambitionen att minska antalet ministerportföljer i den nya regeringen gick inte ut över kommunfrågorna, som anses centrala nog att få en egen ministerportfölj.

Det nya namnet på ministerposten, ”kommun- och reformminister” beskriver ministerns övergripande ansvar för förnyelsen av den offentliga förvaltningen på statlig, regional och kommunal nivå.

Samma praxis finns i Norge, där ministern med ansvar för förvaltningspolitiken ända sedan 1990-talet hetat något med ”modernisering” eller ”förnyelse”.

2. Kommunernas roll

Regeringens Sipilä ger uttryck för en annan syn på kommunernas roll i samhällsbygget än den föregående regeringen.

Regeringen Katainen betonade att kommunerna i första hand är serviceproducenter och att medborgarnas rätt till samhällsservice inte borde variera för mycket från kommun till kommun. Regeringen Sipilä betonar kommunernas ansvar för lokalsamhället och att kommunernas verksamhet bygger på gemenskap mellan de människor som bor på orten.

”Det sägs också klart ut att kommunerna i mindre utsträckning ska vara serviceproducenter”

En teoretiker skulle säga att den förra regeringen stod för ett servicekommunideal, medan den nya regeringen talar för ett gemenskapskommunideal. Det sägs också klart ut att kommunerna i framtiden i mindre utsträckning ska vara serviceproducenter och i större utsträckning ta ansvar för att skapa förutsättningar för folk och företag att verka lokalt (se också den sista punkten).

3. Frikommuner, frivillighet, befrielse från normer

En av hörnstenarna i regeringsprogrammet är att luckra upp normer och regelverk för att få till stånd besparingar och effektivitet.

Det handlar bland annat om att se över behörighetskrav och normer om gruppstorlekar. Regeringen kommer att sätta igång ett nytt frikommunförsök som ger kommunerna möjlighet att experimentera med nya sätt att sköta sin verksamhet. I relationen mellan stat och kommun betonas frivillighet och förhandlingar.

Kommunsammanslagningar ska ske frivilligt. Kommunstrukturlagens utredningskrav skrotas. Strategiska planer för boende och trafik i huvudstadsregionen och kring andra stora städer ska bygga på förhandlingar mellan staten och kommunerna. Det betyder också slutet för ett annat av den tidigare regeringens flaggskepp, nämligen metropolförvaltningen.

4. Social- och hälsovårdsreformen

Social- och hälsovårdsreformen kommer att genomföras stegvis med utgångspunkt i högst 19 regionala enheter som leds av ett fullmäktige som väljs direkt av invånarna.

Att införa en ny demokratisk nivå kräver många beslut som har direkt inverkan på kommunernas verksamhet. Uppgifterna ska delas mellan kommunen och de nya regionerna. Det innebär att primärkommunernas lagstadgade uppgifter kommer att bli färre. Det har också konsekvenser för bland annat statsandelssystemet.

”Alla beslut som rör den nya förvaltningsnivån kan bli kontroversiella.”

Alla beslut som rör den nya förvaltningsnivån kan bli kontroversiella: uppgifterna, den geografiska indelningen, finansieringen, valsystemet.

Vill regeringen verkligen skapa en stark regional nivå går det inte att lämna över besluten till dem som vill minst. Det innebär att den frivillighet som står som ledstjärna för den allmänna kommunpolitiken knappast kommer att gälla för vårdreformen.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här