Aktuella utmaningar för EU:s interna marknad
Trots att jag fortfarande ser nya ansikten och får nya uppdrag så gott som varje dag, börjar rutiner sätta sig. En viktig del av rutinerna har blivit att följa media och olika EU organs utlåtanden, för att sedan vidarebefordra informationen som kan anses viktig för Kommunförbundets intressenter. Kanalerna att följa är oändliga men rätt så snabbt lär man sig vilka som är de viktigaste.
På ett så litet kontor som Kommunförbundets Brysselkontor, bör alla vara redo att hjälpa varandra med de uppgifter som ska göras. Det uppskattar jag väldigt högt, eftersom det ger mig en konstant möjlighet att lära mig nytt. För att undvika dubbelt jobb, har vi ändå gjort en flexibel uppdelning av utskotten i EU parlamentet och Regionkommittén. Utskotten jag följer med speciellt intresse har därmed blivit parlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor, inre marknaden och konsumentskydd, kultur och utbildning, kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, jordbruk och landsbygdens utveckling samt fiskeri. Dessutom följer jag noggrant Regionkommitténs utskott för socialpolitik, utbildning, sysselsättning, forskning och kultur. Arbetet som sker i dessa utskott kommer därmed onekligen även att synas i denna blogg till viss mån.
Speciellt diskussionerna kring EU:s inre marknad har varit uppmärksammade under den senaste tiden. I centrum av dessa diskussioner har varit bilindustrins nya utmaningar i efterdyningarna av Volkswagens dieselgate, utvecklingen av en gemensam E-marknad samt begränsningar av den fria rörligheten.
Då parlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskyddet träffades den 26 september, var det förbättrad övervakning av bilindustrin och fler sanktioner för aktörer som missköter sig, som debatterades. Utskottet förväntas ge sitt slutgiltiga utlåtande om detta i slutet av november.
Den digitala marknadens enhetligande inom EU har varit något som Kommissionen jobbat målmedvetet för redan en längre tid. Kommissionens president Jean-Claude Juncker har nämnt att en gemensam digital marknad kan förväntas leda till ett ekonomisk lyft på över 400 miljarder euro per år. Juncker har dessutom gjort snabbare internetförbindelser till alla EU medborgare, till en av sina teser för de kommande åren. Han nämnde dem i sitt tal om unionens tillstånd den 14.9 och har sedan dess återkommit till ämnet i en rad framträdanden. Ett steg mot en gemensam digital marknad kommer även att tas nästa sommar, då roamingavgifterna inom EU ska bli historia. Förslaget om 90 dagars avgiftsfri roaming per år, som fördes fram av kommissionen i början av september fick så pass mycket kritik, att Kommissionen blev tvungen att stå fast vid det ursprungliga förslaget på helt avgiftsfri roaming. Varningar om att konsumenterna kommer att betala för detta i form av dyrare mobilabonnemang har dykt upp, men potentialen för finska företag och kommuner kan inte överdrivas ifall en öppnare och enhetligare digital marknad inom EU blir verklighet.
Sist men inte minst, kan jag inte låta bli att nämna EU:s rådande utmaningar med att försvara en av den interna marknadens grundpelare – den fria rörligheten av mänskor. Guy Verhofstadt, som leder Brexit förhandlingarna från EU:s sida, nämnde nyligen att EU inte har råd att göra några kompromisser i denna fråga. Ifall vi börjar riva en av grundpelarna, kan det nämligen i värsta fall bryta upp hela unionen. Med tanke på det, är nyheter om nya murar och skärpta gränskontroller inom EU väldigt oroväckande. Vi lever intressanta tider, då flera medlemsländer verkar delade mellan att önska sig å ena sidan utvecklat samarbete inom EU men å andra sidan stängda gränser och mer självstyre.
