Svensk vård i Esbo får nya krafter

Kia Leidenius tar sig an den nya tjänsten som specialsakkunnig på Esbo stad. Hon ska se till att svenskan tas i beaktande under de kommande reformåren.
Kia Leidenius tar sig an den nya tjänsten som specialsakkunnig på Esbo stad. Hon ska se till att svenskan tas i beaktande under de kommande reformåren.
11.6.2019

Finlands näst största kommun med över 20 000 svenskspråkiga. I Esbo händer det ändå ofta att invånarna inte får vård på svenska. Kia Leidenius uppdrag är att omvandla visioner och handböcker till konkreta lösningar för de svenskspråkiga.

Esbo stad ska få en tjänsteman som ansvarar för helhetsperspektivet över de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna.

Kommunförbundets sakkunniga Kia Leidenius börjar i augusti jobba som specialplanerare med uppdrag att utveckla den svenskspråkiga social- och hälsovårdsservicen i Esbo, åtminstone för tre år framåt.

Hon kommer att jobba inom utvecklingsenheten för social- och hälsovården. Tjänsten är ny och Leidenius är den enda som ska fokusera specifikt på svensk service.

Under sina år som expert i språkfrågor har hon deltagit i otaliga projekt som gäller svensk service. Nu ska hon få omsätta sina kunskaper i praktiken i hemkommunen Esbo.

— Ju mer jag tänker på de nya arbetsuppgifterna desto ivrigare blir jag. Det ska bli jätteintressant att ta itu med ett konkret problem och få komma med praktiska lösningar.

I uppgiften ingår att kartlägga hur den svenska servicen är uppbyggd idag, språkkunskaperna hos personalen och var de största bristerna i servicen finns.

Det finns en hel del tidigare utredningar som grund för arbetet, exempelvis Christina Gestrins och Johanna Lindholms utredningsarbete för svenskan i vårdreformen i det nyss avslutade projekt Nyland 2019.

Att hitta dolda kunskaper

Inom Nyland finns det speciellt sårbara tjänster som inte fungerar på svenska  i dagens läge: psykiatri och missbrukartjänster, familjetjänster och tjänster inom äldreomsorgen och för personer med funktionsnedsättning.

— Rekryteringen är ett stort problem. Det gäller att locka svenskspråkiga redan under studietiden genom att berätta om den kommunala sektorn och erbjuda bra praktikplatser.

Det här arbetet ska absolut inte bara handla om att göra upp en fin vision. Vi ska gå in till hälsostationerna.

En viktig sak är att kartlägga om det finns vissa dolda kunskaper: vem kan redan svenska i personalen?

— Det är viktigt att upplysa vårdpersonalen om varför det är viktigt att betjäna på svenska, samt motivera finskspråkig personal att använda svenska.

Att kräva är ett måste

Kommuntorget skrev om servicen i Esbo tidigare på hösten. Förra året koncentrerades hälsostationernas telefontjänst så att alla ringer till ett och samma nummer i Esbo. 

En av rekommendationerna i projekt Nyland 2019 är att skapa en gemensam svenskspråkig telefonrådgivningsfunktion för Nyland.

— Invånarna måste kräva service på svenska. Annars kan det leda till att den svenskspråkiga servicen faller mellan stolarna.

Samtidigt gäller myndigheternas plikt att informera invånarna om att de har rätt att få service på svenska. Den urgamla ankdamsdiskussionen om att vi måste kräva för att få, säger Leidenius.

De flesta är medvetna om att de har rätt till vård på sitt modersmål, men övergår ändå snabbt till finska för att det upplevs smidigare.

Från visioner till konkreti

Det finns mycket jag kommer att ta med mig i ryggsäcken från Kommunförbundet, t.ex från nationalspråksstrategin, språkmanualer, och andra projektrapporter. Ett fungerande exempel är språkbrukstillägg för personalen som används inom HUS.

— I praktiken handlar det också om småsaker som kan förbättra inställningen och motivationen hos personalen. En liten sak som att ha framme dagstidningar på svenska på kaffebordet.

Om en tjänst helt enkelt inte finns på svenska skulle den kunna köpas in från till exempel Grankulla.

Överlag finns det redan många fina modeller och förslag över hur man kan förbättra språklig service. Men att förverkliga dem och få till stånd förändringar, det är där som utmaningen ligger, säger Leidenius.

— Det här arbetet ska absolut inte bara handla om att göra upp en fin vision. Vi ska gå in till hälsostationerna och berätta om varför det är viktigt med service på svenska och hur man ska uppnå det.

Esboborna inte så nöjda

Det dyker upp klagomål i medierna med jämna mellanrum, men många tvåspråkiga kanske inte tycker det spelar så stor roll eftersom de har både en stark svenska och finska, tror Leidenius.

Leidenius bor själv i Esbo sedan fyra år tillbaka. Hon har en tvåspråkig familj och tycker att vården fungerat någorlunda på svenska.

Nylands förbund rekommenderar att de svenskspråkiga bastjänsterna koncentreras till vissa social- och hälsovårdsstationer för att kunna garantera tillgången på personal som betjänar på svenska.

Esbo funderar på att centralisera tjänster på samma sätt som i Helsingfors, där de svenskspråkiga familjetjänsterna har samlats i det nya familjecentret i Berghäll.

— Om en tjänst helt enkelt inte finns på svenska skulle den kunna köpas in från till exempel Grankulla, föreslår Leidenius.

Samarbete genom sote

Det enda som står säkert är att det behövs samarbete över kommungränserna. Återstår att se vad regeringen verkligen menar med sina skrivelser i regeringsprogrammet, betonar Leidenius.

— Jag hoppas regeringen beaktar de nyländska kommunernas förslag med fem samarbetsområden. Personligen tror jag att kommunernas modell skulle gynna det svenska.