Nyland talar med en röst när social- och hälsovård utreds

17.8.2019

Nyländska politiker och tjänstemän vill att social- och hälsovårdsreformen utgår från kommunerna och från fem områden inom Nyland.

Utredningen av hur social- och hälsovårdsreformen ska förverkligas i Nyland inleddes i fredags med ett diskussionsmöte på Skatudden i Helsingfors.

Utredningen rör en särlösning för Nyland, huvudstadsregionen eller Helsingforsområdet. Regeringen Rinne har lovat genomföra utredningen tillsammans med kommunerna och städerna i Nyland och den ska vara klar innan årets slut.

Kommunförbundets syn på särlösningen, enligt förbundets vd Minna Karhunen, är att regeringen borde tillåta särlösningar också på annat håll.

Karhunen förväntar sig också att Kommunförbundet är med i utredningen och hänvisar till den sakkunskap som finns i Kommunernas hus.

Statsminister Antti Rinne och familje- och omsorgsminister Krista Kiuru innan diskussionsmötet på Skatudden inleddes.

Statsminister Antti Rinne öppnade diskussionsmötet inför nyländska politiker och tjänstemän med att understryka behovet av en reform. Demografin i Finland kräver det för att pengarna ska räcka till, sa Rinne.

– Diskussionen om äldrevården och barnskyddet visar att vi har mycket att förbättra. Även om den finländska vården står sig i en europisk jämförelse lever den inte upp till våra egna måttstockar.

Vid sidan av frågan om Nylands särställning bereds social- och hälsovårdsreformen på parlamentarisk bas. Rinne betonade att dessa två utredningar inte ska blandas ihop. Samtidigt är det viktigt att de håller samma takt.

Utredningen om Nyland ska vara klar när det andra vårdpaketet förs till riksdagen, sa Rinne.

Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori säger att de stora städernas betydelse inte kan överdrivas.

I hälarna på Rinne höll Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori ett tal som till stora delar upprepade det som var huvudstadens och de stora städernas huvudpoäng också under regeringen Sipiläs reformförsök.

De stora städernas betydelse för tillväxten kan inte överdrivas och därför måste alla typer av reformer utgå från detta.

Samtliga nyländska kommuner och städer har en gemensam syn på social- och hälsovårdsreformen. Den ska genomföras utgående från fem områden i Nyland.

Vaapavuori sa att Nyland förväntar sig att regeringen lever upp till det samarbete som står i skrivelsen om utredningen.

Han gav också regeringen Sipilä en släng för att denna inte lyssnat på storstädernas önskemål.

– I ett demokratiskt avseende måste man förvänta sig att när regeringen byts ut så ändras också politiken.

Samarbete har sparpotential

 

Ragnar Lundqvist, stadsdirektör i Raseborg, plockade i sitt anförande upp tråden om den nyländska samsynen på reformen. I Västnyland har man redan tidigare inlett ett samarbete mellan tio kommunerna.

Det området – som består av Esbo, Grankulla, Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå, Lojo, Högfors, Kyrkslätt, Vichtis och som bebos av 460 000 invånare – kunde utgöra ett av fem områden inom Nyland.

En sådan struktur skulle ha sparpotential och det skulle också trygga vården på svenska, sa Lundqvist.

De övriga fyra områdena är:

  • Mellannyland: Hyvinge, Träskända, Nurmijärvi, Pornainen (Borgnäs) och Tusby
  • Östra Nyland: Borgå, Lovisa, Askola, Lappträsk, Mörskom, Pukkila och Sibbo
  • Vanda och Kervo
  • Helsingfors

 

Antti Rinne lovade att beakta önskan om fem områden inom Nyland men vill invänta utredningens resultat.

Till Kommuntorget säger Antti Rinne att det är möjligt att nå resultat som hörsammar de nyländska kommunernas önskemål. Samtidigt vill han invänta utredningens resultat.

Tidtabellen är stram. När vill du att delmål nås?

– Jag litar på att utredningsmannen kan leda processen så att den är klar till slutet av december, säger Rinne och syftar på Kari Nenonen, tidigare bland annat stadsdirektör i Uleåborg och direktör för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, som fått i uppdrag att leda utredningen.

På frågan om vad han säger till övriga delar av landet som också vill ha egna lösningar säger Rinne att beslutet om en särlösning i Nyland togs under regeringsförhandlingarna och det är upp till utredningen att förklara varför en sådan behövs. Det här för att förslaget inte ska stöta mot grundlagen när det når riksdagen.

Mats Lagerstam, Benita Öberg och Elisabeth Kajander vill se samarbete mellan kommunerna, inte en stor lösning.

I publiken i fredags fanns också Mats Lagerstam, första vice ordförande i stadsstyrelsen i Raseborg, Benita Öberg, social- och hälsovårdsdirektör i samma stad, och Elisabeth Kajander, grundtrygghetsdirektör i Hangö.

Öberg och Kajander säger att samarbetet mellan de tio västnyländska kommunerna och städerna fungerar bra och borde vara målet för särlösningen.

– Jag hoppas på ett fortsatt samarbete, men inte på ett brett Nyland, säger Öberg och skjuter ner landskapsmodellen.

Kajander betonar vikten av att Hangö och Raseborg är med där besluten tas.

– Vår situation är annorlunda än i huvudstaden.

Vilken är situationen i Hangö?

– Det är ekonomiskt spänt och vi har begränsade resurser. Vi behöver bredare axlar.

Öberg säger att Raseborg har väldigt svag ekonomi och kan inte stärka servicen på egen hand. Därför behövs samarbete och delaktighet i besluten.