Svenskfinland ska sluta räkna med offentliga sektorn

Seppo Lehtinen
9.1.2014
Seppo Lehtinen 9.1.2014
23.9.2015

Hur ska Svenskfinland överleva när hotande moln samlar sig på alla fronter? Att fortsätta klamra sig fast vid det offentliga är inte en hållbar lösning. Den slutsatsen drar författarna till den nyutgivna boken Makten att kombinera.

Svenskfinland har alltför länge förlitat sig på den offentliga sektorn. Som en följd av social- och hälsovårdsreformen kommer kommunerna inte att ha samma makt som förut och den offentliga sidan genomgår strukturella förändringar som skapar nya utmaningar för det svenska i Finland. Det förändrade politiska klimatet är ytterligare ett orosmoment.

Utbildningen och medier som traditionellt varit viktiga identitetsskapare för det finlandssvenska offentliga rummet står också inför stora utmaningar. De här frågornas diskuteras i boken Makten att kombinera – utmaningar, vägval och handlingskraft i Svenskfinland, som redigerats av professorerna Siv Sandberg och Stefan Sjöblom.

Kommunerna har traditionellt varit viktiga upprätthåller av det svenska i Finland. Siv Sandberg förvånar sig över att vi inte sett något egentligt kommunuppror mot de förändringar som social- och hälsovårdsreformen innebär.

– Svenskfinland har varit onödigt försiktigt. Men det finns utrymme att kombinera och hitta nya sätt att samverka trots att omvärlden ser hotfull ut.

Svenskfinland måste nu tänka utanför sin gamla trygga offentlighetslåda och rikta blickarna mot den privata sektorn och aktörer inom tredje sektorn.

– På många ställen har servicen på svenska fungerat bra och man har därför vant sig vid att saker fungerar av sig självt. Det ska bli intressant att se när Svenskfinland ska vakna upp och konstatera att man inte längre kan lita på den offentliga sektorn och ta saken i egna händer, säger Linnea Henriksson, forskare vid Åbo akademi och en av författarna till boken.

Vad gäller vårdreformen är alla större områden potentiellt besvärliga för svenskan. Servicesedlar, en större privatisering eller särlösningar har diskuterats som alternativa möjligheter för att trygga de svenska behoven.

– Jag hoppas att man får in en experimentklausul i lagstiftningen som ser till att det inte finns juridiska hinder för att organisera annorlunda på språklig grund, och att hålla dörren öppen för lösningar vi inte ännu formulerat, säger Henriksson.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här