Starkt stöd för servicesedlar i riksdagen

13.9.2017

Enligt flera riksdagsledamöter är servicesedlar det bästa sättet att förverkliga valfrihetsmodellen. Kring hälften anser att ett års tilläggstid i reformarbetet räcker, men till och med inom regeringspartierna finns det de som förhåller sig skeptiska.

Kommuntorget och Kuntalehti skickade i augusti ut en enkät till riksdagen per e-post för att kartlägga åsikterna kring vård- och landskapsreformen. Av riksdagens 200 ledamöter svarade 49 stycken, alltså nästan en fjärdedel. Hälften av de som svarade anser att ett års tilläggstid för att genomföra vård- och landskapsreformen räcker, men många är också skeptiska till att tidtabellen håller.

Servicesedlarna ser ut att ha ett starkt stöd. Argumenten för varför servicesedlarna lämpar sig för att utveckla valfriheten i vården är bland andra att det redan finns erfarenhet av servicesedlar. Servicesedlarna ses som ett sätt att utvidga valfriheten lite i taget på ett kontrollerat sätt.

Misstankar också inom Centern

Största delen av Centerns representanter, inklusive kommunminister Anu Vehviläinen försäkrar att tiden ska räcka.

– Det extraåret som nu getts till beredningen och utförandet ger nödvändig tilläggstid, till exempel för att arbeta med de förändringar som krävs inom olika IT-system, säger Vehviläinen.

Hon poängterar att det är viktigt att genomföra reformen så snabbt som möjligt för att trygga social- och hälsovårdstjänsterna och uppnå målet med att minska kostnadsökningen på tre miljarder euro.

Sirkka-Liisa Anttila från Centern som också är sitter i stadsfullmäktige i Forssa tror inte att ett år tilläggstid nödvändigtvis räcker.

– Det här ena året räcker om regeringen förstår att reformen måste genomföras stegvis så att förverkligandet blir realistiskt.

Alla partier med

Niilo Käränen från Centern som har bakgrund som läkare uppskattar att ett år tilläggstid är knappt.

– Det handlar om en så stor reform att den inte kan förverkligas under en regeringsperiod. Därför skulle det vara bra om också den nuvarande oppositionen skulle vara med, säger Käränen som sitter i social- och hälsovårdsutskottet och är förtroendevald i Taivalkoski.

Vänsterförbundets Aino-Kaisa Pekonen som också sitter i social- och hälsovårdsutskottet och i stadsfullmäktige i Riihimäki tycker också att alla partier borde vara med i beredningen.

– Annars ser jag  det som en risk att en ny regering river upp reformen genast efter valet, säger Pekonen.

De Grönas Helsingforsrepresentant Pekka Haavisto påminner om att kritiken från grundlagsutskottet knappast kom som en överraskning för någon. Ifall beredning görs parlamentariskt tror han tiden kan räcka ifall man arbetar effektivt.

Susanna Huovinen var omsorgsminister i förra regeringen och med då reformen senast föll på grund av grundlagsmässiga problem. Hon tror inte att ett år tilläggstid räcker.

– Det handlar om den största reformen på decennier med flera nya lagar. Grundlagsutskottets utlåtande kräver en utbredd och parlamentarisk beredning, säger Huovinen.

Också SFP:s Veronica Rehn-Kivi, ordförande för fullmäktige i Grankulla anser att tilläggstiden är för kort.

Servicesedlar en vinnare?

En klar majoritet av de som svarat i enkäten anser att servicesedlar är det det bästa sättet att förverkliga valfrihetsmodellen.

Inom Samlingspartiet påminner man ändå om att servicesedlarna bara är ett redskap, men att servicesedlarna som enda medel inte uppfyller de krav som valfrihetsmodellen ställer.

– Visst kan servicesedlarna vara ett alternativ, men absolut inte det enda, säger Outi Mäkelä från Samlingspartiet som också är medlem i grundlagsutskottet.

Veera Ruoho som hoppat över till Samlingspartiet från Sannfinländarna säger att servicesedlarna fungerat bra i Esbo där hon själv är fullmäktigemedlem.

Trots att Sannfinländarna inte längre sitter i regeringen ställer de sig inte alltför skeptiska till regeringens planer. Riksdagsgruppens ordförande Leena Meri anser inte att servicesedlar är det bästa sättet att förverkliga valfriheten.

– Helheten avgör och det att kommunerna också själva kan producera tjänster, säger Meri som är stadsfullmäktigeledamot i Hyvinge.

Detta frågade vi:

Är tilläggstiden på ett år för beredningen av reformerna tillräcklig?

Är användning av servicesedlar bästa sättet att utvidga valfriheten?

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här