”Kvinnorna tar över när pengar sinar”

29.11.2017

Bara tre kommundirektörer på Åland är kvinnor, men i fullmäktigesalarna blir könsfördelningen allt jämnare.

Text: Annica Lindström Foto: Jonas Edsvik/Nya Åland

Lagtingets talman, första vice talman, andra vice talman, lantrådet och vice lantrådet.

Denna höst har Ålands högsta politiska representanter haft en sak gemensamt. Samtliga är kvinnor.

Det är inte bara i den politiska toppen jämställdheten breder ut sig. I fullmäktigesalarna i Ålands 16 kommuner är könsfördelningen jämnare än på rikssidan. Efter det åländska kommunalvalet hösten 2015 är 40 procent av fullmäktigeledamöterna kvinnor. Genomsnittet för kommunerna i riket är 39,1 procent.

På styrelseposterna i kommunerna är könsfördelningen så gott som så jämn den kan bli på Åland. Av 100 styrelseledamöter är 48 kvinnor.

På tjänstemannasidan är snedvridningen tydligare. Ett exempel är att det endast finns tre kvinnliga kommundirektörer. Exakt hur jämn eller ojämn könsfördelningen är bland de högre cheferna inom det kommunala fältet finns det ingen officiell statistik på.

En av direktörerna är Mariehamns stadsdirektör Barbara Heinonen.

Barbara Heinonen är stadsdirektör i Mariehamn.

– I små kommuner behöver man faktiskt titta på alla namn. Skillnaden till rikssidan är också att du inte får sitta i kommunfullmäktige om du sitter i kommunstyrelsen. Jag har förstått att det här kan göra nomineringen till olika poster ganska problematiskt i vissa kommuner, säger Heinonen.

 

 

Staden hon själv basar över är inget skolboksexempel. Exempelvis har Mariehamn den aldrig haft en kvinna på ordförandeposten i stadsfullmäktige.

Hur gubbigt är Åland?

– Jag tycker det är ganska agrart. Tittar man bara på företagsvärlden är det ganska mycket män på ledande positioner. Det går framåt, men i små steg. När jag är på dåligt humör brukar jag tänka på att kvinnor inte ens hade rösträtt i början på 1900-talet. Ibland behöver man det perspektivet.

Det lagstadgade kravet på att könsskillnaden i kommunstyrelser och nämnder får vara max 40–60 procent gav jämställdhetsarbetet inom kommunerna en enorm skjuts framåt, anser Heinonen.

– Jag är helt övertygad om att det hjälpt. Ibland behöver man tvingas ta vissa uppgifter. Man måste helt enkelt hitta namnen. Ibland kan man tycka att kvoteringen var dålig, men under en övergångsperiod kanske det måste vara så.

Innan Barbara Heinonen blev stadsdirektör var hon fullmäktigeordförande i Pargas i fyra år och stadsstyrelseordförande i åtta år för SFP.

Att tacka ja till de högsta posterna var inte en självklarhet för henne.

– Jag måste nog övertalas lite. När jag blev styrelseordförande i Pargas var jag den första kvinnan som satt på posten. Samtidigt valdes också en kvinna till fullmäktigeordförande för första gången.

– Det var ganska gubbigt när jag kom in. Jag fick höra flicka lilla när jag var tf. stadsdirektör. De tyckte också att jag och min kompis inte hade någon politisk näsa och att vi därför inte kommer att klara oss.

Heinonen understryker också vikten av nätverk.

– När det blåser måste det finnas någon man kan tala med. På rikssidan har männen sina nätverk via militären. På Åland är det ofta inom fotbollen och jaktlagen nätverken skapas.

Hur har du byggt upp ditt nätverk?

– Jag talar mycket med mina tjänstemän, men jag behöver också kvinnonätverken. Jag tycker inte om att det finns hemliga klubbar där det fattas beslut. Man ska kunna diskutera saker öppet och ärligt.

I skärgårdskommunen Kumlinge är fyra av nio ledamöter kvinnor. Här är Mia Hanström (S) viceordförande i kommunfullmäktige. Till vardags är hon konsulent i ungdoms- och jämställdhetsarbete och en av grundarna till Ålands feministakademi och Ålands Feministparaply.

Liksom Heinonen pekar hon också på problematiken på att allt färre är intresserade av kommunala uppdrag.

–  Vi har ett jätteproblem med att få folk att ställa upp. Man plockar alla människor som överhuvudtaget är tillgängliga.

Varför kvinnorna blivit fler är Hanström inte riktigt säker på.

– Kan det handla om att när det inte finns några pengar och uppdraget inte ger så hemskt mycket makt att sitta i kommunens organ så kvinnor får går in och tar ansvar för allt?

Hon noterar att det i dag är ett fåtal män som är engagerade i föreningslivet bortsett från de traditionella vatten-, jakt- och fiskelagen.

Problemet med knappa resurser är också påtagligt i hennes egen kommun.

– Politik är väldigt spännande och inspirerande. Men jag upplever att man inom kommunalpolitiken sällan har roliga diskussioner som handlar om visioner och om vilka frågor vi vill prioritera. När vi jobbar med budget handlar det bara om vad vi kan spara på utan att det blir katastrof. Det är verkligen frustrerande.

Spelar det någon roll för till exempel de ämnen som kommer upp att kvinnorna blivit fler?

– Jag har inget faktaunderlag, men min känsla är att det inte syns. De traditionellt patriarkala strukturerna är så inbyggda i hur man driver en kommun vad som får kosta och inte. Det syns till exempel när kommunen ska spara. Jag sitter som ordförande i näringslivsnämnden, ett traditionellt manligt område, och kan konstatera att vi inte behöver spara så mycket. Men skolan och den sociala sidan ska spara mer och får trixa och fixa för att få ihop det. Det drabbar kvinnorna som arbetar där.

Men mera pengar är inte lösningen på allt konstaterar Hanström och pekar mot Mariehamn.

– Kvinnorna där far betydligt mera illa än i mindre kommuner. Debattklimatet är väldigt hårt och det är bara kvinnorna som lärt sig spelet och som har blivit tuffa som orkar i längden. Det leder till att den hårda miljön inte förändras.

Det här är inte bara ett problem utifrån kvinnornas perspektiv anser hon. På sikt kan det bli ett hot mot den politiska återväxten och det passar också bara en viss typ av män.

– Flera samhällsengagerade personer säger att de aldrig skulle utsätta sig för det.

#METOO

När intervjun görs på har #Metoo-kampanjen pågått i några veckor. Medie- och kulturbranschen har genomgått ett stålbad och flera högt uppsatta profiler pekas ut för att ha trakasserat eller för att ha begått övergrepp.

Men inom den kommunala sektorn är debatten, enligt det Hanström, känner till fortfarande obefintlig..

– Frågan kom nyligen upp på ett möte med kvinnor från hela Åland. Alla närvarande kvinnor kunde berätta om tillfällen när de upplevt sig sexuellt trakasserade, diskriminerade eller antastade av män och över hälften av kvinnorna berättade om män i politiken. Det är verkligen hemskt.

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här