En tidskrift för det kommunala lifvet

13.12.2016

1911 –  ”Man har svårt att förstå att vi i detta tidskriftslitteraturens tidehvarf ännu icke äga någon publikation ägnad belysandet av det kommunala lifvet uti dess dag för dag allt mer mångskiftande yttringar.”

Det är maj 1911 och Hufvudstadsbladet kommenterar de ”olikartade och synnerligen kräfvande uppgifter” som föreligger den kommunala själfstyrelsen i storfurstendömet Finland. Tidningen nämner det kommunala skolväsendet som byggs ut, vattenlednings- och belysningsfrågorna, trafiken, de brännande bostadsfrågorna och fattigvården: ”Och under vintrarna uppdyker arbetslöshetens dystra spökar öfver med än en horisont.”

Finland lever under ryskt förtryck, en ofärdsperiod där det normala lagstiftningsarbetet systematiskt störs och förhindras.

Bristen på information i storfurstendömet försvårar det kommunala beslutsfattandet. De flesta beslutsfattarna saknar nödvändiga specialinsikter och är oförmögna att ”öfverskåda en föreliggande fråga i dess helhet”. Bristen på orienterande litteratur är stor och de kommunala beslutsfattarna råkar tämligen hjälplöst i händer på de ”sakkunnige”, skriver Hufvudstadsbladet i maj 1911.

Tidningens förlag för att råda bot ”på detta onda” är en välredigerad kommunal tidskrift:

”Att ett verkligt behof af en sådan gör sig gällande, därom torde ingen med någon erfarenhet i kommunala värf vara okunnig och därom vittna äfven de ansatser till kommunalt samarbete, som på senare tider gjorts. Ett sådant samarbete blir likväl tämligen svagt, därest det icke stödes af en välredigerad kommunal tidskrift.”

1912 – Finlands Städers Delegation grundar den Kommunala centralbyrån, föregångaren till stadsförbundet. Centralbyråns arbete får god uppbackning av den samtida dagspressen.

1914 – Svenska Österbottens kommunalförbund grundas i Vasa.

1915 -Tidningen Tampereen Sanomat berömmer Kommunala centralbyråns ivriga och mångsidiga verksamhet som på ett kännbart sätt underlättat kommunförvaltningens verksamhet.

Tidningen Dagens Press konstaterar att centralbyrån blivit en ”oumbärlig arbetare i vårt kommunala lif”.

Tampereen Sanomat och Dagens Press lyfter dock upp behovet av en kommunal tidskrift. Tidskriften skulle enligt tidningarna gynna växelverkan mellan centralbyrån och kommunerna.

”Man kan icke längre nöjas med att byrån besvarar frågor. Densamma bör äfven på eget initiativ drifva kommunalt upplysningsarbete”, skriver Dagens Press i mars 1915.

Dagens Press gissar att en kommunal tidskrift skulle få ”en icke så ringa spridning” om såväl städerna som landskommunerna blir prenumeranter:

”Att så ska ske är att hoppas då ju det stora flertalet av de spörsmål som i denna komme att behandlas, äfven äro av betydelse för landskommunernas kommunalpolitik. Men utan penningeoffer från kommunernas sida går det till en början icke.”

Också Åbo Underrättelser ser sig föranledd att kommentera behovet av en kommunal tidskrift i mars 1915. Det ”ganska rikt” utvecklade livet i storfurstendömet Finland skulle enligt ÅU utan varje tvivel befordras genom en specialtidskrift. Denna tidskrift skulle vara ett naturligt organ för diskussion av en mängd frågor ”där kommunalförvaltningen nu får treva sig fram”.

I motsats till Dagens Press tror ÅU inte på någon stor upplaga för tidskriften:

”Men om samtliga åtminstone större kommuner både i stad och på landsbygd från början förbunde sig att abonnera ett visst antal exemplar, så betyder detta redan ganska mycket”.

1916 – Fem år efter Hufvudstadsbladets förslag om en ”välredigerad kommunal tidskrift” utkommer det första numret av Finsk kommunaltidskrift utgiven av Kommunala centralbyrån i Finland.

Tidskriftens första ansvariga redaktör blev juris doktor Leo Ehrnrooth. Sitt redaktörskap kombinerade han med uppdraget som föreståndare för Kommunala centralbyrån.

I den första ledaren i Finsk kommunaltidskrift skriver Ehrnrooth att tidskriften ska verka för den kommunala självstyrelsens utveckling.

”Särskilt skall tidskriften göra sig till en tolk för en följdriktig tillämpning av den kommunala sammanslutningens idé i dess olika former.”

Tidskriften lovar sprida kunskap om nya stadskommunala initiativ här hemma och utomlands.

”I den förvissning att den organisatoriska, skapande verksamheten på den kommunala självstyrelsens vidsträckta arbetsmarker i bästa mening är ett allmänt fosterländskt arbete, går Redaktionen med glädje och tillförsikt sitt ansvarsfulla värv till mötes.”

Ehrnrooths tid som ansvarig redaktör kom att bli kort. Ett uppdrag som chef för handels- och industriexpeditionen vid senaten kallade och hans anhållan om entledigade från ledningen av Centralbyrån föredrogs och bifölls vid Finlands städers Delegations sammanträde den i september

1917 – Kommunala centralbyrån byter namn till Finlands Stadsförbund.

1918 – Ett första provnummer av Kommunaltidning för Finlands svenska landskommuner utkommer. Utgivare är Svenska Österbottens kommunalförbund. Redaktionen fanns i Vasa och provnumret redigerades av Johannes Klockars och K.V. Åkerblom.

1919 – Kommunaltidningen utkommer. Det officiella namnet blir Kommunaltidning för Finlands svenska landsbygd. Huvudredaktör blir Johannes Klockars.

Kommunaltidningens uppgift är bland annat att i artiklar belysa de olika grenarna av landsbygdens kommunalförvaltning och att följa med lagstiftning som berör kommuner. Vidare ska tidningen referera intressantare kommunala rättstvister, meddela statistik och personalnotiser samt uppmuntra till “meningsutbyte mellan kommunalmän”.

“Kommunaltidning får ej saknas hos någon kommunalt intresserad person”, deklarerar tidningen.

En ämbetsman och politiker

leoLeo Ehrnrooth (1877 -1951), Finsk kommunaltidskrifts första ansvariga redaktör

1906 Juris doktor
190612 Föredragande i finska senaten i arbetarfrågor
190709 och 191617 Lantdagsman
191217 Föreståndare för Kommunala centralbyrån
1917 Chef för handels- och industriexpeditionen i senaten
1919 Biträdande utrikesminister
1920 Handels- och industriminister
192325 Ordförande för Helsingfors stadsfullmäktige
1930 Kommunikationsminister
192528 och 193647 Borgmästare i Helsingfors
194344 Inrikesminister. Försökte som minister skapa drägligare förhållanden för judiska flyktingar i Finland

Verksam även inom träindustrin och bankväsendet, stiftande medlem i Svenska folkpartiet.

Folkbildare och nykterhetskämpe 

johannesJohannes Klockars (1867-1932), Den första huvudredaktören för Kommunaltidning för Finlands svenska landsbygd

1893 Filosofie kandidat
1891–1918 Föreståndare för Kronoby folkhögskola
1888 Stiftade den första svenska ungdomsföreningen i Finland (i Malax)
1912–32 Ordförande i Finlands svenska nykterhetsförbund
Medarbetare i tidskrifterna Ungdomen (1897–1910), Balder (1899–1910) och Fram (från 1911) och Vasa-Posten
Kommunala uppdrag i Kronoby på 1910-talet
1914 Ordförande för Svenska Österbottens kommunalförbund
1920 Kommunalråd
Medlem av Vasa stadsfullmäktige på 1920-talet
1926–32 Föreståndare för Finlands svenska landskommuners förbund byrå.
1919–32 Huvudredaktör för Kommunaltidning för Finlands svenska landsbygd.

Läs också:

Medarbetare minns: Tidningen ofta hotad – men vi räddade den

En uppstickare fyller 100 år

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här