Kommunreformen blir stora valfrågan 2019 på Åland

24.10.2016

Redan nu, med tre år kvar till nästa lagtingsval, vet man vilken den stora valfrågan blir på Åland. Den handlar om antalet kommuner, hur servicen ska ordnas och om närdemokratin.

Sedan regeringspartierna Liberalerna, Socialdemokraterna och Moderat Samling nyligen deklarerade att Finlands minsta kommun Sottunga, med färre än hundra invånare, inte kommer att finnas kvar som självständig kommun efter valet 2019 har diskussionen varit livlig både i lagtinget och kring kaffeborden.

Orsaken är att Sottunga sökt ekonomiskt stöd av landskapet eftersom antalet vårdbehövande äldre vuxit så mycket att kommunens intäkter inte förslår.

Att landskapsregeringen kallar stödet på 200 000 euro för ett övergångsstöd i väntan på kommunreformen har retat framför allt Centern som för första gången någonsin är i oppositionsställning. Centern vill fortsätta använda landskapsandelssystemet och det särskilda stöd som kommuner i ekonomiskt trångmål länge har kunnat ansöka om.

Inget tvång

2286057-1Roger Nordlund, tidigare lantråd, finansminister och partiledare för Centern, ogillar att regeringspartierna marscherar raskt med reformen utan att involvera oppositionen.

– Vår grundinställning är att initiativet måste komma från kommuninvånarna själva om en kommun ska upphöra eller gå ihop med en annan kommun. Vi vill inte ha något tvång uppifrån, säger han.

Han är kritisk till att landskapsregeringen ska minska landskapsandelarna till kommunerna med 4 miljoner euro på två år eftersom landskapet måste spara pengar. Det ökar pressen på kommunerna, säger han.

Anser han då att alla Ålands sexton kommuner ska finnas kvar? Inte nödvändigtvis.

– Vi avvaktar de utredningar som görs. Innan de är klara säger vi inget om antal kommuner.

Förbereder lag

Landskapsregeringen förbereder som bäst en kommunindelningslag som man hoppas ska vara klar i god tid före nästa val.

Det tror Roger Nordlund inte på – även om han tycker att det är bra att utredningarna görs.

– Landskapsregeringen begår ett misstag när man inte bereder reformen på parlamentarisk bas och det gör att ärendet antagligen drar ut över flera val.

Kommer Centern att bromsa arbetet i väntan på valet?

– Ingen vet vad styrkeförhållandet blir efter nästa val. Om ålänningarna är missnöjda med landskapsregeringens politik kommer det att märkas i valet. Vi har sett att opinionen håller på att vakna och att många är kritiska, säger han.

Inte längre nej

Också kommunminister Nina Fellman (S) lyssnar på opinionen. Hennes tolkning är att 2286059invånarna har svängt från blankt nej till färre kommuner till att börja diskutera hur reformen ska genomföras.

– Utgående från grundlagen är det inte möjligt att tvinga kommuner som inte är på ekonomiskt obestånd att gå ihop. Däremot kan kommuner som uppenbarligen inte klarar sig på egen hand slås ihop och inte bara kommunerna själva utan också landskapet kan ta ett sådant initiativ. Nu utreder vi det och sedan kan lagstiftningsprocessen sätta i gång, säger hon.

Lagen ska beredas av en parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp, lovar hon.

– Centern ska ingå i gruppen om partiet vill vara med, vilket jag utgår från. Även Centern vet att en förändring är nödvändig.

Ingen lätt process

Den sämsta vägen framåt, säger Nina Fellman, är att kommuner som inte klarar sig tvingas ställa frågan: vem vill ha oss?

– Vi måste se till vad som är bäst för helheten. Processen är varken snabb eller lätt och den måste inbegripa alla. Centern känner säkert oro över att inte ha kontrollen över vad som händer nu när man inte sitter vid makten och det händer saker i snabb takt.

Hon räknar med att arbetet med kommunindelningslagen inleds i oktober.

– Det tar ungefär ett år innan lagen är klar att tas i bruk.

Också hon tror att kommunreformen blir den stora valfrågan om tre år.

– Det är bra. Jag känner mig jätteoptimistisk. Det har hänt så mycket redan under det år som gått efter valet.

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här