Statsministerpartiet SDP föll till fjärde plats i kandidatnomineringen. SFP lyckades öka antalet uppställda.

I tisdags lämnade partierna in sina kandidatlistor till kommunernas centralvalnämnder. Den slutliga kandidatuppställningen spikas den 14 maj men redan nu försöker partierna hitta vinster i själva nomineringsprocessen.

Liksom i det förra valet är Centern störst. Partiet nådde ändå inte sitt mål, det vill säga fler än 7 500 kandidater, men de omkring 6 900 kandidaterna gläder partisekreteraren Riikka Pirkkalainen som i ett pressmeddelande säger att antalet borgar för ett bra valresultat.

— Centern är Finlands starkaste kommunparti, menar Pirkkalainen.

Samlingspartiet, som är näst största parti sett till antalet kandidater, ställer upp ungefär 6 015 personer i kommunalvalet.

Partiledaren Petteri Orpo, som kritiserats hårt den senaste veckan för beslutet att Samlingspartiet röstar blankt när riksdagen tar ställning till EU:s stödpaket, noterar att partiet ökar antalet kandidater jämfört med förra valet – något som inte skett sedan 2008.

— Samlingspartiets fält visar sin styrka och partiet har dragningskraft, skriver Orpo.

 

Sannfinländarna hann, tack vare senareläggningen av valdagen, nästan komma ikapp Samlingspartiet. Med 5 962 kandidater är Sannfinländarna tredje störst i nomineringsracet. SDP, som i kommunalvalet 2017 hade näst flest kandidater, återfinns nu på fjärde plats, med 5 612 nomineringar.

Sannfinländarnas partisekreterare Simo Grönroos skriver på Twitter att i juni ”tar man Finland tillbaka”.

 

SDP:s partisekreterare Antton Rönnholm säger i ett pressmeddelande att han är nöjd med antalet kandidater, givet de omständigheter som coronaviruset orsakat.

— Vi har inte kunnat träffa människor och rekrytera kandidater ansikte mot ansikte, säger Rönnholm.

Bland de övriga partierna har Vänsterförbundet ungefär 3 000 kandidater, ett tapp med cirka 200 kandidater jämfört med valet 2017.

De gröna har med 2 806 kandidater en rekordstor nominering. Partiledaren Maria Ohisalo lovar en grön morgondag för Finland, då partiet har kandidater i över 200 kommuner.

 

Kristdemokraterna har 1 950 kandidater, vilket är marginellt färre jämfört med kommunalvalet 2017. SFP har med 1 386 kandidater ungefär 60 fler än i förra valet, vilket gläder partisekreterare Fredrik Guseff.

Kandidatnomineringen har rasat

Valforskarna Sami Borg och Sari Pikkala har visat att trenden för partiernas kandidatnomineringar i kommunalval är negativ. De talar i sin forskningsrapport ”Kuntavaalitrendit” om en krasch.

Jämfört med valet 2017 verkar det sammanlagda antalet kandidater i årets val ha ökat något, från 33 618 till drygt 34 100.

Men i valet 2012 var antalet kandidater 37 124 och jämfört med nomineringen i 1980 års val har antalet kandidater halverats. Borg och Pikkala skriver att förändringen är betydande men också begriplig, eftersom antalet kommuner och fullmäktige har minskat under den här tiden. 

Kristdemokraterna och SFP har relativt sett minskat minst i kandidatnomineringen. Fram till årets val var det De gröna som stadigast lockat fler kandidater.

Sett till utfallen i valen har raset i nomineringarna inte påverkat partierna, åtminstone inte på något dramatiskt sätt.