Automatiserade konton i sociala medier används som verktyg för valpåverkan runt om i världen.

Försöken att påverka kommunalvalet i juni genom automatiserade konton i sociala medier, så kallade bottar, var varken särskilt många eller verkningsfulla, informerar Justitieministeriet med hänvisning till slutrapporten från forskningsprojektet ELEBOT-2021.

Det här betyder att det inte skett någon stor förändring i förhållande till riksdagsvalet 2019. Runt om i världen har bottar under de senaste åren använts som verktyg för valpåverkan, konstaterar ministeriet.

Enligt rapporten var mängden botliknande konton liten och deras effekt på den politiska diskussionen var låg. Antalet bottar och bottarnas effekt var liten också vid riksdagsvalet 2019.

Det förekom väldigt få avstängda konton i samband med kommunalvalet. Antalet avstängda konton var större i samband med riksdagsvalet 2019.

Rapporten reder också ut kopplingen mellan åsiktsbubblor och bottar och avstängda konton. Åsiktsbubblor uppstår i ett polariserat politiskt klimat då människor väljer läger utgående från sina åsikter. Tidigare forskning visar att åsiktsbubblor är sårbara för bottars påverkningsförsök.

I rapporten granskas åsiktbubblor som är kopplade till de stora partierna och till tematiska helheter, i detta fall klimatförändring, miljö och invandring.

Analysen visar bottar förekommer mest i åsiktsbubblor som stödjer Sannfinländarna och Samlingspartiet, och som är emot De gröna och Vänsterförbundet. Dessa bottar är överlag kritiska till frågor som rör klimatförändring och invandring.

Fakta

  • Materialet i undersökningen bestod av 1 124 550 meddelanden som samlades in i maj–juni 2021.
  • I framtiden är det viktigt att utveckla ett verktyg för att identifiera bottar som använder finska, för att grundligare kunna reda ut hur de fungerar, slår rapporten fast.
  • ELEBOT-2021 är ett samprojekt där forskare vid institutionen för datateknik vid Aalto-universitetet och forskare vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet undersökte robotkonton på Twitter vid tiden för kommunalvalet i maj–juni 2021. I forskningsprojektet utreddes också i vilken utsträckning det i den politiska debatten på Twitter då förekom avstängda konton som hade spärrats eller raderats av Twitter.
  • ELEBOT-2021 har finansierats av Justitieministeriet. Projektet är en repris av ELEBOT-2019, där man undersökte bottarnas inverkan på riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet 2019. Forskningsrapporten representerar forskarnas åsikter. Resultaten av undersökningen kommer att utnyttjas för att skapa en helhetsbild av valpåverkan och valtrakasserier i Finland.