Hur ska det tvåspråkiga Finland synas i integrationsarbetet?

Ahmed Hassan, Tobias Pötzsch och Ann-Jolin Grüne.
Ahmed Hassan, Tobias Pötzsch och Ann-Jolin Grüne.
29.11.2016

Att nätverka och skapa nya kontakter i Svenskfinland verkar vara det allra viktigaste under de finlandssvenska integrationsdagarna som ordnades för första gången i Helsingfors i veckan. De gemensamma frågorna är många, men en gemensam lösning passar nödvändigtvis ändå inte alla, säger deltagarna.

– Jag tycker det är jätteviktigt att träffas såhär och få helhetssyn på nationell nivå gällande det svenskspråkiga integrationsarbetet, säger Ann-Jolin Grüne, som arbetar som invandrarkoordinator för svensk integration i Helsingfors stad.

Grüne lyfter upp att man ännu för ett par år sedan inte ens visste vilka alla som ordnar integrationsutbildning på svenska i Finland. Samarbete och kontakter mellan olika aktörer är därför väldigt viktigt.

– Våra resurser är otroligt minimala och vi är många som kämpar med samma frågor. T.ex. med den grundläggande utbildningen för vuxna. Då är det otroligt värdefullt att träffas och fundera på gemensamma lösningar.

Tobias Pötzsch, forskare vid Svenska social- och kommunalhögskolan, är inne på samma linje. Han är född i Tyskland, uppväxt i Kanada och sedan 1997 boende i Finland, där han integrerat sig på svenska

– Jag har hört om många som åkt till Stockholm för att få information om olika kurser på svenska. Det har inte alltid varit så lätt att få kontakter inom Svenskfinland, så ett evenemang som det här är väldigt välkommet.

Gemensamma frågor som Grüne tycker alla som arbetar med integration i Svenskfinland ska fundera på är vad det innebär att Finland officiellt är ett tvåspråkigt land och hur det påverkar integrationsarbetet.

– Kan man t.ex. kräva att alla nyanlända ska kunna både finska och svenska? funderar Grüne. Och vad innebär det för integrationsarbetet i svenska Österbotten i så fall? Borde finskan då lyftas upp starkare där?

catharinaCatharina von Schoultz, är linjeledare och lär ut svenska för invandrare vid Borgå folkakademi. Hon tycker precis som Grüne att samarbetet i Svenskfinland gjort framsteg det senaste året.

– Sedan Liselott Sundbäck börjat jobba på Kommunförbundet som integrationskoordinator för hela Svenskfinland har samarbetet blivit mycket intensivare och vi har bättre kännedom om varandra.

von Schoultz ställer sig ändå aningen skeptisk till gemensamma lösningar i Svenskfinland.

– Det är viktigt att vi har en gemensam grundsyn men jag ser inte att det gynnar oss att söka efter minsta gemensamma nämnare. Vi har ofta samma mål i Svenskfinland men utmaningarna kan vara olika. Så allt som fungerar t.ex. i Österbotten behöver inte fungera i Nyland och det ska vi respektera.

Ahmed Hassan kom från Somalia till Finland på 90-talet och är bl.a. tidigare kretsordförande för Svensk Ungdom i Helsingfors. Han tycker att man framför allt ska fundera på nya asylsökande och hur de ska erbjudas möjligheter att integreras på svenska.

– Vilken väg ska de ta? I Helsingfors blir många förvånade om man försöker prata svenska i t.ex. butiken.

Här ser Grüne att man också kunde utveckla ett praktiskt utbyte.

– Tänk så fint det kunde vara om invandrare som lär sig svenska i huvudstadsregionen, där finskan är stark i vardagen, kunde åka på utbyte till Åland på sommaren och tillbringa en längre tid i en svenskspråkig miljö.

Kimmo Sasi, tidigare riksdagsledamot och 2:a vice ordförande för Folktingets styrelse kimmo-sasitycker man ska lyfta upp att det för personer som talar engelska kan vara lättare att lära sig svenska än finska.

– Då går det snabbare att komma ut i arbetslivet om man lär sig svenska än finska, menar Sasi. Jag tror också att om man som invandrare bor i en kommun där minst en fjärdedel talar svenska, så klarar man sig bra också om man integreras på svenska.

Lockade stor publik

De finlandssvenska integrationsdagarna lockade över 120 deltagare från olika håll i Svenskfinland.

– Det tyder på att det finns en klar efterfrågan på ett större forum av den här typen där man diskuterar integrationsfrågor på svenska, säger Liselott Sundbäck.

– Vi ska nu gå igenom responsen från deltagarna och fundera på framtiden. Vi strävar efter att evenamanget ska bli återkommande i någon form, säger Sundbäck.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här