Lasse Hansen arbetar sitt femte år som verkställande direktör på KS, Kommunförbundets systerorganisation i Oslo. Jag möter en hurtig och sportig man som cyklar till jobbet alla dagar och som tror att KS kommer att se helt annorlunda ut om fem år.

I Norge pågår det en samhällsutveckling där kommunerna och fylkena får en allt större roll i välfärdssamhället. Samtidigt är statens detaljstyrning en stor utmaning eftersom det binder upp resurser och hindrar flexibilitet.

I framtiden kommer allt fler människor att flytta in till städerna och det är där de största förändringarna kommer att märkas.

– Särskilt digitaliseringen förändrar mer än vi tror, många arbetsprocesser kommer att bli helt annorlunda, säger Lasse Hansen. För arbetstagarna blir det viktigt att hänga med i utvecklingen och ha den rätta kompentensen.

Norge har satsat på landsbygden och på områdena utanför städerna. Detta märks också i KS som har lokala kontor i hela landet och inte bara i Oslo. Det här är en stor skillnad till både Finland och Sverige som koncentrerat hela sin personal till Helsingfors och Stockholm.

Världsledande i lokaldemokrati

Vilken är då regionernas roll i det kommuntäta Norge? Och vad kommer att hända med regionernas roll som en mellannivå mellan stat och kommun? Hansen nämner tre viktiga uppgifter för regionerna: vidareutvecklingen av gymnasie- och yrkesutbildningen, ansvaret för kollektivtrafiken och vägnätet samt uppdraget att tillsammans med näringslivet, universiteten och högskolorna stimulera tillväxten.

Hur kommer medborgardemokrati och invånarnas delaktighet att utvecklas i framtiden?

– Jag läste just en artikel om att Norge har den mest självstyrande lokaldemokratin i Europa. Vi har ett kort avstånd mellan beslutsfattare och invånare. Det är viktigt för att förhindra bilbomber, brända bilar eller politiska katastrofer som Brexit, säger han.
Det har blivit svårare att vara politiker också i Norge. Debatten på sociala medier är en utmaning och om man inte hittar nya sätt att hantera den kan det leda till att förtroendevalda hoppar av för att de känner sig utsatta.

Vill vara redo för framtiden

Jari Koskinen, ställde en egen fråga till sin kollega i SKL.

Kan ett kommunförbund ha olika kundstrategier beroende på hurdan kunden är?
Hansen svarar Koskinen
— Vi har just i dag i ledningsgruppen diskuterat att olika kommuner har olika behov och funderat på hur vi ska möta dem. Det är viktigt att KS är en organisation som representerar alla kommuner och kan möta deras olika behov.
KS har nyligen inlett ett stort strategiarbete om hur organisationen ska se ut om fem år.
– Egentligen handlar det om ett ”mindset”-arbete, ett sätt att förbereda oss på det som kommer. Vi vet inte hurdan förändringen är men vi vill vara redo att möta den. Musiker inspireras av andra som kan spela musik. Vi vill också kunna spela!

Hansen tror att det också i framtiden kommer att finnas en stark kommunsektor med folkstyre och lagstadgade, viktiga uppgifter att sköta. Men kommunerna blir så småningom färre och också KS kommer att se annorlunda ut.

Kommunfältets framtid i Norden

I en artikelserie om kommunfältets framtid intervjuar Kristina Wikberg ledarna för de nordiska kommunförbunden. Intervjuerna är ett resultat av Kommunförbundets nordiska utbytesprogram som hon deltar i hösten 2018 och våren 2019.

De organisationer som medverkar är Finlands Kommunförbund, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Norges kommunorganisation KS, Kommunernes Landsforening (KL) i Danmark och Islands Kommunförbund.

>> Alla artiklar i serien

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *