Finland har alltför många kommuner

Kommunförbundets styrelseordförande Sirpa Paatero.
Kommunförbundets styrelseordförande Sirpa Paatero. (Kuntalehti)
11.6.2019

Det har varit en stressig vecka för Kommunförbundets styrelseordförande Sirpa Paatero när vi träffas sent en fredag i riksdagen för ett samtal om kommunernas och Kommunförbundets framtid.

Trots tröttheten blixtrar det till när vi börjar tala om framtiden. Hon blir engagerad och inspirerad av att tänka på framtiden.

När jag ber Paatero berätta vad hon ser i framtiden hänvisar hon till vad en rätt enig kår av framtidsforskare säger. Urbaniseringen och frågan om hur människor rör sig har stor inverkan på framtiden.

— De stora städerna drar till sig folk, titta till exempel på studerandena som vill bo i städer. Samtidigt kommer skillnaderna mellan dem som klarar sig bra och de mindre lottade i värsta fall att öka, befarar hon.

Städerna måste enligt Paatero se till att olika befolkningsgrupper integreras. Hon är rädd för att det uppstår bostadsområden för dem vars inkomster inte är tillräckliga.

– Områden där de fattiga och utslagna samlas är en farlig utveckling.

Kommunernas antal borde minska med hundra

De små kommunerna står inför helt andra utmaningar än de stora städerna. Utvecklingen har stannat av i många små kommuner. Det finns kommuner där det inte längre finns barn i skolan längre. De här kommunerna är helt beroende av stöd från sina större grannkommuner.

— Vi behöver kommunsammanslagningar. Nu har vi 311 kommuner i Finland, men vi måste kommer ner till ett hundratal färre, anser Paatero.

Det är ett problem att kommunerna är så olika. Det är problematiskt för Kommunförbundet, staten och alla andra som jobbar med intressebevakning, konstaterar Paatero.

– Å andra sidan har kommunerna självbestämmanderätt och de måste själva vara beredda att besluta om sin framtid.

Vi får mera politiska sekreterare för fullmäktigegrupperna

Hur förändrar sig medborgardemokratin och hur utvecklas invånarnas deltagande? Sirpa Paatero säger att de digitala verktygen kommer att göra det enklare för medborgarna att föra fram sina åsikter.

– De digitala verktygen kommer att bli lättare att använda och det kommer också att finnas mera av dem i framtiden, säger hon.

Det är val vart fjärde år, men det är enligt Paatero inte tillräckligt för demokratin.

– Därför kommer vi att se en stark utveckling av till exempel stadsdelsdemokrati och av olika råd där barn och unga tas med i beslutsprocessen i ett tidigt skede.

Däremot tycks det vara svårare att förnya beslutsfattarna i kommunerna. Beslutsfattarna sitter i allmänhet kvar, säger hon och skrattar uppgivet.

— De samma lokalpolitikerna har ju suttit med redan i tio år, visst finns de med ännu år 2030.

Paatero har sannolikt rätt. Antalet kommunala nämnder har minskat dramatiskt och antalet förtroendevalda krymper. Vi går mot en centralisering där stora frågor avgörs genom centrala beslut. I de stora städerna kommer vi att se mera deltidspolitiker, tippar Paatero.

— Vi kommer också att få fler avlönade politiska sekreterare i kommunernas fullmäktigegrupper. De politiska sekreterarna gör det möjligt för de valda fullmäktigeledamöterna att arbeta effektivt.

Vad gäller Kommunförbundets framtid anser Paatero att förbundet borde bredda verksamheten och ta med också den andra nivån av självstyre, det vill säga landskapen.

– Det finns ett stort kunnande och stark sakkunskap inom Kommunförbundet. Därför borde vi, oberoende av vad som händer med landskaps- och social- och hälsoreformen, ta med också den andra nivån, säger hon.

Kommunfältets framtid

I en artikelserie om kommunfältets framtid intervjuar Kristina Wikberg ledarna för de nordiska kommunförbunden. Intervjuerna är ett resultat av Kommunförbundets nordiska utbytesprogram som hon deltar i hösten 2018 och våren 2019.

De organisationer som medverkar är Finlands Kommunförbund, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Norges kommunorganisation KS, Kommunernes Landsforening (KL) i Danmark och Islands Kommunförbund.

Not: Sirpa Paatero avgick som Kommunförbundets styrelseordförande då hon blev kommunminister från juni 2019.