Framtidens vård valfråga i Danmark

24.6.2019

Vården blir en av de stora valfrågorna i vårens parlamentsval i Danmark. Regeringen vill reformera vården genom att lägga ner regionerna, medan den rödgröna oppositionen vill behålla dem.

– Alla opinionsmätningar inför valet visar att vården är den fråga som väljarna prioriterar högst. Just nu leder det rödgröna blocket opinionsmätningarna, men valutgången är fortfarande mycket osäker, säger Kristian Wendelboe, vd för kommunförbundet i Danmark (KL).

Jari Koskinen, ställde en egen fråga till sin kollega i SKL.

Kan ett kommunförbund ha olika kundstrategier beroende på hurdan kunden är?
Kristian Wendelboe, Administrerande direktör i KL sedan 2011, svarar:
De grundläggande frågorna (medlemsavgifter, lagstiftning osv) är lika för alla medlemmar. I KL har alla kommuner en (1) röst. Men det är klart att Köpenhamns förväntningar på oss är annorlunda än kravet från en liten kommun. KL försöker balansera mellan tillväxt- och avfolkningskommuner så gott det går. Gör KL något utöver det vanliga för en enskild kommun, betalar kommunen för det.
Oavsett vem som vinner valet, kommer vårdfrågan att vara het både under och efter valet. Vårdfrågorna påverkar de 98 danska kommunerna i hög grad. Idag har 21 statliga supersjukhus ansvaret för sjukvården i Danmark medan kommunerna sköter det som på danska heter ”sundhet”, det vill säga den förebyggande
hälsovården.

– Det kommer att bli en jätteutmaning för våra sjukhus att svara på den ökande efterfrågan. Vårdkapaciteten i Danmark minskade när de mindre sjukhusen lades ner. Det finns idag färre sängar att tillgå och det tar tid att bygga upp kapaciteten igen, säger Wendelboe.

I fall regeringen efter valet väljer att ge kommunerna ett större ansvar för vården är det sannolikt att följden blir en ny våg av kommunsammanslagningar, förutspår Wendelboe.
– Kommunerna är rädda för att de ensamma inte kommer att klara vårdbiten. Många fruktar att vården blir belastande och uppdragen för stora och tunga för den enskilda kommunen.

Ekonomin ofta avgörande

Även om ”sundhetsreformen” aldrig verkställs, får den konsekvenser för kommunfältet, tror Wendelboe.

– Det är klart att det finns en stark ekonomisk aspekt i diskussionen om framtidens vård. Ju större den ekonomiska pressen blir, desto starkare blir viljan att skapa större enheter. Och tyvärr finns det ingenting som tyder på att det ekonomiska trycket på kommunerna skulle lätta i framtiden.

Wendelboe understryker att det danska kommunförbundet inte är någon pådrivare av kommunsammanslagningar.
– Däremot tror vi att det går att åstadkomma större muskler genom samarbete.

Det danska kommunförbundets ordförande Jacob Bundsgaard är borgmästare i Danmarks andra stad Århus. Bundsgaard som är socialdemokrat säger att vårdfrågan måste få en lösning oavsett om det är vänstern eller högern som vinner valet.

– Om mitten- och vänsterblocket vinner valet behåller Danmark regionerna. Det oaktat måste vi hitta en lösning på hur vården ska organiseras i framtiden. Vilket uppdrag
ska sjukhusen ha? Vad ska kommunerna ansvara för? För kommunförbundet är det här en mycket viktig fråga, understryker Bundsgaard.

Välfärd under press

Framtidsdiskussionen i danska KL påminner i hög utsträckning om den som förs i de nordiska systerorganisationerna: globaliseringens följder, finansieringen av välfärdssamhället, framtidens kompetensförsörjning, den demografiska utvecklingen och digitaliseringens möjligheter.

Sirpa Paatero frågar:
Kan man ha olika lagstiftning för olika kommuner? Att helt enkelt inte ge samma skyldigheter till alla kommuner oberoende av om de är stora eller små?
Jacob Bundsgaard, ordförande för KL i Danmark svarar:
Lagen är lika för alla kommuner, men det ekonomiska fundamentet i kommunerna är olika och därför är också nivåerna på servicen olika i olika kommuner. Kommunfältet
är homogenare i Danmark än i Finland. I Finland är t.ex. avstånden mycket längre. Det är viktigt att kommunerna har de instrument de behöver för att kunna sköta sina
lagstadgade uppgifter effektivt.
– Välfärdssamhället är under press, konstaterar Jacob Bundsgaard. Men det är viktigt att komma ihåg att den nya teknologin också ger möjligheter. I framtidens Danmark kommer
många fler än idag att jobba i en kommun och bo i en annan. Ingen ska behöva flytta till en storstad för att få jobb eller utbildning, anser kommunförbundet.

– För att detta ska vara möjligt måste det finnas en balans mellan centrum och periferi och det kräver investeringar i infrastrukturen; i vägar, tågförbindelser
och utveckling, säger Bundsgaard.

Bundsgaard säger att Danmark behöver olika slags kommuner; tillväxtorter, storstäder, pendlarkommuner och landsbygd.

Mindre kommunerna i periferin lockar med trygg uppväxtmiljö, stark invånargemenskap och bra bostäder till rimliga priser.

– Jag är övertygad om att det går att göra mycket för att utveckla våra lokalsamhällen, säger Bundsgaard.

Fler händer behövs

En av de stora utmaningarna för de danska kommunerna är arbetskraftsbristen eller som man säger här ”kompetensförsörjningen”.

I synnerhet vården behöver fler händer. Det danska kommunförbundet som är arbetsgivarorganisation för en halv miljon anställda inom kommunsektorn försöker mota krisen med att höja vårdlönerna.

– I inkomstförhandlingarna har vi målmedvetet drivit på en höjning av vårdpersonalens löner på bekostnad av andra yrkesgrupper, säger Kristian Wendelboe.

Kommunförbundet är även initiativtagare till en kampanj där man uppmuntrar unga människor att välja en vårdutbildning.

– Vi har länge haft en period där alla skulle bli akademiker eller tekniker i Danmark. Det har lett till att det idag råder stor brist på vårdpersonal och hantverkare,
konstaterar Wendelboe.

Jacob Bundsgaard säger att det är kommunernas plikt att göra de kommunala jobben attraktivare.

– Kommunerna borde erbjuda flexibla arbetstider under olika perioder för småbarnsföräldrar och äldre arbetstagare, säger han.

Att öka invandringen för att trygga tillgången på arbetskraft i framtiden är ingen lösning som vinner gehör i Danmark just nu.

– Nej, det är ett alltför ”giftigt” ämnesområde.

Invandring väcker starka känslor.

– Det finns väljare som säger att vi inte kan fortsätta bygga stängsel omkring oss när landet lider av arbetskraftsbrist.

Men det finns också de som är rädda för globaliseringen och invandringen, säger Wendelboe.

Socialdemokraterna som historiskt sett har varit positiva till invandring stödjer idag en mera hårdför linje.

Vem kommer att styra framtidens kommuner i Danmark?
Wendelboe och Bundsgaard ser in i en framtid där politikerna i hög grad stämplar in och stämplar ut.

– Det kommer perioder när människor engagerar sig i en specifik fråga och börjar driva den. När de nått sitt mål stämplar de ut igen, gissar Bundsgaard.

– Jag ser att vår representativa demokrati har stora utmaningar, säger Wendelboe. Förståelsen för demokratin blir sämre och sämre för varje generation.

Utvecklingen går mot fel håll, men jag har ingen lösning på hur vi ska hantera saken.

Villkoren för de politiker som tar sitt uppdrag på allvar blir allt svårare.

– Det fina med en kommun är att det verkligen går att påverka den, säger Bundsgaard. Det är enormt spännande att vara lokalpolitiker.

– En politiker som väljer att ta strid blir sällan populär.

Det är idag mycket enklare att vara en vindflöjelpolitiker och kappvändare än en politiker som tar sitt uppdrag på allvar, säger Wendelboe.

Kommunfältets framtid i Norden

I en artikelserie om kommunfältets framtid intervjuar Kristina Wikberg ledarna för de nordiska kommunförbunden. Intervjuerna är ett resultat av Kommunförbundets nordiska utbytesprogram som hon deltar i hösten 2018 och våren 2019.

De organisationer som medverkar är Finlands Kommunförbund, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Norges kommunorganisation KS, Kommunernes Landsforening (KL) i Danmark och Islands Kommunförbund.

>> Alla artiklar i serien

Intervjun med representanterna för danska KL är gjord av Kommuntorgets Margareta Björklund.