Koskinen: Globala trender påverkar kommuner

11.6.2019

Trots att Jari Koskinen meddelat att han kommer att avgå som VD för Finlands kommunförbund har han många tankar om framtiden för kommunerna och för Kommunförbundet. Tankar som också handlar om vart världen är på väg. Det som sker globalt påverkar också kommunerna.

Vi börjar vårt samtal med att sikta in oss på läget om tio år. Inte för nära och inte för långt. Året är 2030 passar bra. Vad är skillnaden från i dag?

— Ingen kan säga hur världen ser ut om elva år, svarar Jari Koskinen. Det beror helt på vad som händer. Vi har klimatförändringen, flyktingströmmarna, digitaliseringen och så vidare. Och befolkningen i Finland blir ändå allt äldre.

— Vi och italienarna, säger han skrattande och tillägger:

— När de stora generationerna som föddes efter krigen går i pension blir vår befolkning mycket äldre än befolkningen i de andra nordiska länderna. Kanske vi i stället borde ställa oss frågan hur vi önskar att världen ska se ut?

Ett faktum är att människorna flyttar in till städerna. Landsbygden avfolkas. Det har hänt oss i Finland och det sker också i Sverige och Norge. Arbetskraftspolitiken har betydelse. Ska vi till exempel ta in fler invandrare? Ska vi fortsätta och exportera sjukskötare till Norge?

Koskinen påpekar att de stora framtidstrenderna i världen påverkar städernas framtid lika mycket som de påverkar de små kommunerna, men på ett annat sätt. En av de globala trenderna är inflyttningen till städerna, och den kommer inte att avta, tror Koskinen.

— En intressant framtidsfråga är hur det ska gå med regionerna och landskapen. I Danmark diskuteras regionernas framtid just nu och där frågar man sig om det överhuvudtaget ska finnas regioner i framtiden. Kanske man helt kunde slopa dem, vilket också har föreslagits i debatten. Min tippning är att regionerna kommer att bli en het valfråga.

Den nordiska demokratin kan hotas av populistiska rörelser

Medborgardemokratin och invånarnas delaktighet i beslutsfattandet kommer att vara ett viktigt tema i framtiden. Hot och hat mot tjänsteinnehavare och förtroendevalda utreds och debatteras i alla nordiska länder just nu.

— Vår nordiska demokrati har ett stort värde i sig. I en fungerande demokrati ska ingen behöva vara rädd för hot på grund av sina åsikter eller sitt engagemang. Hot måste alltid tas på allvar.

Populismen kommer också i fortsättningen att vara en stark politisk drivkraft, säger Koskinen. Populismen får sitt bränsle av ekonomin och invandringen.

– Ifall invandringen blir obehärskad kommer populismen att ta ännu mera fart, säger han.

Kommunförbunden behövs, men hur de ska organiseras?

Hur kommunförbunden ska organisera verksamheten i framtiden kommer snart att bli aktuell i Finland. Frågan är aktuell i Norge där kommunsektorns organisation KS, söker modeller för hur organisationen ska se ut om fem år. I Finland är detta arbete ännu ogjort.

— Det är bra att inget gjorts hos oss ännu. Ingen vet hur det går med landskaps och social- och hälsovårdsreformen. Först när vi vet hur det går med reformerna blir det aktuellt med en ny organisation också hos oss. Går reformerna igenom försvinner över hälften av kommunernas uppgifter. Men just nu är det bara onödigt slöseri med tid att just nu spekulera.

Det som är intressant när det gäller kommunerna i framtiden är att de kommer att vara olika. Mycket olika. Att enbart indela kommuner efter hur många som bor i en kommun är alltför förenklat. Det behövs mera kunskap om kommunernas livskraft, om tillväxtkommuner, om kranskommuner, om krympande kommuner och så vidare.

— Jag skulle vilja veta hur de nordiska kommunförbunden i sin organisation beaktar att dagens kommuner är så olika. Alla kommuner är medlemmar i ett kommunförbund i dag. Men hur garanterar vi att alla är medlemmar också i framtiden? Ett kommunförbund måste kunna tala med hela kommunfältets röst och då är det viktigt att det representerar alla kommuner, säger Koskinen.

Kommunfältets framtid i Norden

I en artikelserie om kommunfältets framtid intervjuar Kristina Wikberg ledarna för de nordiska kommunförbunden. Intervjuerna är ett resultat av Kommunförbundets nordiska utbytesprogram som hon deltar i hösten 2018 och våren 2019.

De organisationer som medverkar är Finlands Kommunförbund, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Norges kommunorganisation KS, Kommunernes Landsforening (KL) i Danmark och Islands Kommunförbund.

>> Alla artiklar i serien