Island behöver en kommunreform

24.6.2019

Island har fortfarande mikrokommuner, de minsta har bara omkring femtio invånare.
– Inom tio år måste detta ändra. Vi funderar på både strukturella reformer, som beaktar servicen till invånarna på ett holistiskt sätt, och också på tvångssammanslagningar, säger det isländska kommunförbundet Sambands ordförande Aldis Hasteinsdottir och verkställande direktör Karl Björnsson.

Vi ser en likadan utveckling på Island som i hela det övriga Norden. Området kring huvudstaden Reykjavik växer och inflyttningen till de urbana områdena bli starkare. Människorna vill bo ekologiskt och urbant och det är en stor utmaning att skapa sådana områden.

Många ungdomar söker också jobb utomlands på en internationell arbetsmarknad och Reykjavikregionen måste konkurrera om dem samtidigt som den offentliga sektorn behöver dem.

Hur ska det ska gå med de små kommunerna? På Island har lokaldemokratin fortfarande starka, djupa rötter och landet är geografiskt svåråtkomligt. Hasteinsdottir och Björnsson tror att det fortfarande kommer att finnas små kommuner kvar i utkanterna trots att två tredjedelar av befolkningen redan idag har flyttat till de sydvästra delarna. Modern teknologi och bättre infrastruktur som till exempel vägar hjälper.

År 2021 kommer 99 procent av alla invånare att ha tillgång till snabb internetförbindelse.

Starka lokala ledare

I framtiden tror vi att invånarna kommer att ha mera att säga till om när det gäller servicen. Åtgärder för klimatet och för att minska konsumtionen samt invandringen kräver ett starkt lokalt ledarskap.

Paatero frågar:
Kan man ha olika lagstiftning för olika kommuner? Att helt enkelt inte ge samma
skyldigheter till alla kommuner oberoende av om de är stora eller små?
På frågan av Finlands Kommunförbunds ordförande Sirpa Paatero om det kan finnas olika lagstiftning för stora och små kommuner svarar islänningarna nej. Frågan har ibland diskuterats men svaret har alltid var negativt.
De större kommunerna kommer att införa heltidsarvoderade politiker och nya politiska rörelser kommer att uppstå under de kommande tio åren.

– Vi har lärt oss en läxa när det gäller e-demokrati och sociala medier samt respekten för individens integritet.

Kommunförbundet Samband finansieras inte via kommunernas medlemsavgifter utan från en kommunal fond. De större kommunerna är också villiga att dela med sig av sitt utvecklingsarbete till de mindre kommunerna.

– Vi ser ingen konflikt inom förbundet mellan stora och små medlemskommuner. Men vi måste få till stånd mera samarbete mellan kommunerna och ta i bruk ny teknologi.  Koordinering behövs.

År 2030 kommer det isländska kommunförbundet att vara minst bland sina nordiska systerorganisationer. Idag är antalet anställda under trettio.

Kommunfältets framtid i Norden

I en artikelserie om kommunfältets framtid intervjuar Kristina Wikberg ledarna för de nordiska kommunförbunden. Intervjuerna är ett resultat av Kommunförbundets nordiska utbytesprogram som hon deltar i hösten 2018 och våren 2019.

De organisationer som medverkar är Finlands Kommunförbund, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Norges kommunorganisation KS, Kommunernes Landsforening (KL) i Danmark och Islands Kommunförbund.

>> Alla artiklar i serien