Vårdreformen, stadsutvecklingen och coronakrisens eftervård blir de viktigaste frågorna under fullmäktigeperioden, säger Vuornos.

I måndags valdes Henrik Vuornos, 28, till ordförande för stadsstyrelsen i Esbo. Samlingspartisten blir stadens första heltidsanställda stadsstyrelseordförande. Därmed är också den exakta arbetsbilden något oklar.

– Enligt förvaltningsstadgan leder styrelseordförande den politiska processen, sköter stadens intressebevakning och samarbetar med andra städers och kommuners ledning. Det gäller att förverkliga fullmäktiges vilja och stadens strategi, så största delen av arbetet går säkert ut på det. Social- och hälsovårdsreformen understryker vikten av intressebevakningen, gentemot riksdagen och regeringen. Det handlar om stora pengar och övergången till det nya välfärdsområdet måste vara smidig.

Gamla arbetskamrater underlättar

Samlingspartiet är största parti i Helsingfors, Vanda och Åbo och har borgmästartiteln i Tammerfors. Vuornos, som varit specialmedarbetare för Samlingspartiets partiledning, säger att samarbetet mellan Esbo och de stora städerna underlättas av att han har goda kontakter med städernas ledning.

– Många är gamla arbetskamrater. Å andra sidan är min uppfattning att samarbetet mellan städerna varit bra, oavsett partitillhörighet. Det som också är roligt, är att det i Västra Nylands välfärdsområde finns unga kommun- och stadsstyrelseordförande som Henrik Wickström (SFP) och Anita Westerholm (SFP). Jag känner båda bra sedan tidigare.

Sjukvården i Esbo är i kris

Samarbetet kring social- och hälsovårdsreformen blir en av de viktigaste frågorna under fullmäktigeperioden, säger Vuornos. Andra viktiga frågor har att göra med stadsutvecklingen. Spårjokern och Västmetron ska bli klara under denna fullmäktigeperiod och en ny generalplan ska se till att norra Esbo kommer med i stadsutvecklingen.

– Utöver det här blir coronakrisens eftervård viktig. Den grundläggande sjukvården i Esbo är i kris. Invånarna tvingas vänta för länge på läkarbesök och det här måste lösas snabbt. Dessutom har antalet marginaliserade skolungdomar och -barn växt på grund av distansundervisningen.

Är coronakrisen den enda förklaringen till vårdköerna, eller fanns problem redan tidigare och är vårdreformen en lösning på dem?

– Vården var inte i skick innan pandemin men har situationen har förvärrats på grund av den. Väntetiden för icke-brådskande vård var över en månad redan innan begränsningar infördes. Det var bara de hälsostationer som staden lagt ut på entreprenad som klarade sig. Vi måste dra lärdomar av detta. En bra sak är att digitaliseringen inom social- och hälsovården kan förkorta vårdköerna. Alla fall kan inte skötas på distans, men det är till stor hjälp om vart femte fall inte kräver ett besök på en hälsostation. Social- och hälsovårdsreformen kommer inte att lösa dessa problem. Snarare så gör det problemlösningen svårare, eftersom finansieringen för Västra Nylands välfärdsområde är underdimensionerad. Men vi måste leva med besluten och göra det bästa av situationen.

Skattehöjning sista utvägen

Kommunernas skattepolitik har varit ett samtalsämne den senaste veckan, efter att riksdagsledamoten Mikko Kärnä (C) anklagade Grankulla, med sin kommunalskattesats på 17 procent, för att vara ett skatteparadis.

Esbo har en skattesats på 18 procent och Vuornos säger att det är Samlingspartiets mål att hålla den låg. Hans uppfattning är att skattehöjningar är den sista utvägen och om de genomförs måste argumenten vara väldigt goda.

– Verksamheten kan alltid förbättras, så att skattebetalarna får behålla sina pengar.

Purras uttalande märklig skrämseltaktik

Hur ser du på den svenska servicen i Esbo?

– Huvudsakligen fungerar skolväsendet bra. Studieplatserna i Mattlidens gymnasium har utökats men det gäller för beslutsfattarna att vara vakna. Det ska finnas studieplatser också för andra än absoluta toppelever. Detsamma gäller utbildningen på Practicum. Det är vettigt att ordna yrkesutbildningen på svenska gemensamt inom huvudstadsregionen, men läroanstalten måste finnas på ett rimligt avstånd. Vad gäller social- och hälsovården så anställde staden för ett par år sedan en koordinator och det förbättrade tillgången till vård på det egna språket. I Västra Nylands välfärdsområde finns en av de största andelarna svenskspråkiga och det är vår skyldighet att se till att vård på svenska garanteras.

På tal om språk så utmålade Sannfinländarnas partiordförande Riikka Purra Esbo som ett skräckexempel. Påståendet var att nationalspråken kommer att vara i minoritet i staden om invandringen fortsätter. Hur ser du på det?

– När det handlar om invandring är jag ingen uppviglare. Helt klart behöver vi arbetskraftsinvandring. Företagen och den offentliga sektorn klarar sig inte utan den. Samtidigt är det korrekt att tala om att sysselsättningsgraden bland invandrare är låg. Om andelen invandrare ökar, och sysselsättningen bland dem är låg, är det ett problem som måste lösas. Men jag ser det inte som ett invandringsproblem utan som ett arbetsmarknadsproblem. Vi behöver fler arbetstagare och måste uppmuntra till arbete. Det måste vara mera lönsamt att arbeta än att lyfta bidrag. Vad gäller Purras uttalande så har det en etnonationalistik klang. Det är märkligt att skrämma upp folk på det sättet. Det krävs ett förändrat tänkesätt. En person som är född i Finland, gått i skola här, arbetar och betalar skatt är lika mycket finländare som någon annan – oavsett bakgrund.

Henrik Vuornos

  • Ålder: 28. Valdes till fullmäktige som 19-åring. Är nu inne på sin tredje fullmäktigeperiod.
  • Utbildning: Studerar nationalekonomi vid Helsingfors Universitet.
  • Familj: Hustrun Veera.
  • Vad fick dig intresserad av politik? Jag var aktiv i scouterna och lärde mig att också unga kan ta ansvar och fatta beslut. Som aktiv i studentkåren var steget inte långt till att kandidera i kommunalvalet. Samlingspartiets värderingar ligger närmast mina egna. Jag tror på frihet, bildning och internationalitet. Jag är liberal och anser att människor är kloka nog att ansvara för sina egna liv. Samhället behöver inte göra allt.
  • Politisk förebild: Angela Merkel. Hon har varit en av de mest inflytelserika politikerna de senaste 20 åren och har fört en moderat center-högerpolitik, ansvarsfull ekonomiskt sett men också med ett hjärta för dem som inte klarar sig själva.