Rapporter varnar för brister i vattenförsörjningen – kommunernas ansvar stort då risken för extremt väder ökar

Finland har gott om vattenreserver. Men det finns många små grundvattenreserver där vattnet är av sämre kvalitet.
Finland har gott om vattenreserver. Men det finns många små grundvattenreserver där vattnet är av sämre kvalitet.
30.9.2021

Det krävs mera information om vattenförsörjningen, som nu tenderar att vara en icke-fråga – tills det blir problem, säger sakkunnig.

Vattenförsörjningen i Finland är klart underbudgeterad och avloppsnäten dras med en reparationsskuld som kan få allvarliga följder, i takt med att konsekvenserna av klimatförändringen blir allt tydligare.

Det här framgår av en rad rapporter, av vilka Swecos Urban Insight-publikation är den senaste.

Rapporten, som granskat avlopps- och vattennäten i europeiska städer, konstaterar att på många håll är dessa väldigt gamla och riskerar vittra sönder inom 20 års tid. I Finland – ett av Europas rikaste länder, noterar rapporten – bedöms 6 procent av den infrastruktur som förser oss med rent vatten, och 12 procent av avloppsnätet, vara i extremt dåligt skick.

Tia Savolainen, vattenförsörjningsplanerare på Sweco, säger att bristerna redan märks av i kommunerna. Gammal infrastruktur orsakar läckor som måste repareras och kraftiga störtregn – som väntas bli vanligare på grund av klimatförändringen – orsakar översvämningar som stänger gator, tränger in i fastigheter och orsakar skador.

Om systemen överbelastas, när dagvatten och avfallsvatten blandas, kan det i värsta fall vara hälsovådligt för kommuninvånarna, säger Savolainen.

Investeringar i underkant

I Swecos pressmeddelande konstateras att redan nu är torka och vattenbrist ett faktum. Även om vattenförbrukningen inte förändras, kommer behovet att överstiga tillgängliga vattentillgångar med 40 procent år 2030. Det här bland annat på grund av befolkningsökningen, urbaniseringen och klimatförändringen.

– I Finland är situationen inte så dålig. Vi har gott om vattenreserver. Men det finns många små grundvattenreserver där vattnet är av sämre kvalitet. Därför är trenden att kommuner köper av partivattenbolag, som också producerar konstgjort grundvatten. Det finns skillnader mellan kommunerna, som skapar ett behov av regionala samarbeten.

Vattenförsörjningen kräver alltså större investeringar än vad som för tillfället görs. Till exempel lägesrapporten Roti (”Rakennetun omaisuuden tila”), och Finlands Vattenverksförenings rapport om investeringsbehovet för vattenförsörjningen fram till 2040, landar på 770–777 miljoner euro per år.

I dagsläget ligger investeringarna på kring 400 miljoner euro, sett till hela landet.

Större grönområden hjälper

Vattenförsörjningen är i huvudsak kommunernas ansvar, säger Savolainen.

– Men kommunalpolitik är komplicerat och frågan om vattenförsörjningen behöver mera synlighet. Få kommuninvånare tänker på den i sin vardag. Så länge vatten kommer från kranen och toaletten kan spolas finns inget problem. Men på senaste år har vi sett till exempel översvämningar i Björneborg och vattenkriser i Nousis och Nokia. I samband med kommunalvalet informerade vattenverksföreningen kandidaterna om hur kritisk vattenförsörjningen är. Föreningen har också, liksom vi, skräddarsytt utbildningar i frågan för beslutsfattare.

Swecos rapport kommer med tre rekommendationer om hur vattenförsörjningen kan tryggas, också då ett mer extremt klimat är att vänta. Savolainen säger att rekommendationerna stödjer varandra.

Det handlar om att ha en tillräcklig infrastruktur för dagvatten, i fall av översvämningar, och om att skapa grönområden som binder vattenmassor. En tredje åtgärd är att minska på produktionen av avfallsvatten, genom att effektivera behandlingen och återanvändningen av det.

Lyssna: ”När kan vi säga att det inte ryms fler människor i Helsingfors?” – Sederholm, Kvarnström och Pasanen tacklar klimatförändringen i Torgpodden