Minister varnar för att ”entimmeståget” går miste om stöd – intressebevakare säger att regeringens vilja testas

30.1.2020

Efter minister Timo Harakkas utspel säger tjänsteman på Egentliga Finlands förbund att allt går enligt planerna.

Trafik- och kommunikationsminister Timo Harakka (SDP) skyndar i en intervju för Suomen Kuvalehti på kommunernas och statens förhandlingar om det projektbolag som är tänkt att förverkliga en snabbare tågförbindelse mellan Åbo och Helsingfors, det så kallade entimmeståget.

Om ett beslut om projektbolaget inte tas i februari kan man gå miste om tiotals miljoner i EU-stöd, varnar Harakka. Stödet ska sökas senast den 26 februari.

– De stora linjedragningarna måste vara klara senast i början av februari, säger Harakka till tidningen. Den centrala ansvarsfördelningen måste bli klar.

Enligt Harakka hänger beslutet inte på staten, utan på kommunerna.

”Handlar om detaljer”

Men enligt Janne Virtanen, intressebevakningsdirektör vid Egentliga Finlands förbund, så föreligger inga hinder för att lämna in en ansökan. Virtanen sitter inte vid förhandlingsbordet själv, men är kontaktperson för tågprojektet och har ett helikopterperspektiv på läget.

– De förhandlingar som inleddes i slutet av 2019 mellan kommunerna längs tågbanan och staten har framskridit bra. Det finns detaljfrågor ännu men också en beredskap att föra ett förslag till regeringen. Det handlar om veckor. Sedan kan staten ansöka om stödet.

De kommuner som förhandlar med staten om projektbolaget är Salo, Åbo, Lojo, Vichtis, Kyrkslätt, Esbo och Helsingfors. Enligt Virtanen finns det en kommunal samsyn på projektet.

Virtanen konstaterar också att det redan finns principbeslut i många kommuners fullmäktige om entimmeståget. Därmed behöver beslutsprocessen inte inkludera en vända via de enskilda kommunernas fullmäktige i det här skedet.

Även om alla detaljer inte är klara så finns det avtalsbeslut från september i fjol och skrivelser om tågbanan i regeringsprogrammet som gör att det inte finns några hinder för att söka EU-stödet i februari, säger Virtanen.

– Det skulle förvåna mig om staten inte sökte stödet. Ett stöd skulle minska på kommunernas och statens investeringsbörda.

Minister Harakka säger alltså till Suomen Kuvalehti att bollen är hos kommunerna. Men Virtanen menar att det snarare är regeringens vilja som testas.

– Förhandlingarna framskrider enligt regeringsprogrammet och enligt tidtabell, det finns inga hinder och staten har en månad på sig att söka EU-stödet.

Han understryker också att det andra banprojektet som är en del av förhandlingarna – huvudbanan mellan Tammerfors och Helsingfors – inte ska få komma i vägen för entimmeståget.

– Vi har planerat vårt projekt i tio års tid, och vi slåss inte om samma bansträckning. Varför skulle problem med huvudbanan bromsa entimmeståget? Det är en fråga om vilja.

Politiker från Åbo vill ha ett entimmeståg

Timo Harakkas kommentarer fick politiker från Åbo att reagera på Twitter.

EU-parlamentarikern Ville Niinistö skriver att det räcker att staten förbinder sig till projektet för att stöd ska kunna sökas:

Riksdagsledamoten Saara-Sofia Sirén (Saml) håller med Niinistö:

Jukka Vornanen (Gröna), lokalpolitiker i Åbo, skriver att det inte hänger på kommunerna, och jämför med hurdana investeringar Tyskland gör i tågtrafiken:

Det handlar om det här

  • För att påskynda banförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo planeras en helt ny direktbana från Esbo via Lojo till Salo. Dessutom ingår Esbo stadsbana, dubbelspåret Salo–Åbo samt bangårdarna i Åbo i den snabba förbindelsen.
  • Tåget ska alltså inte trafikera den nuvarande kustbanan utan på en ny bana som är cirka 40 kilometer kortare än kustbanan.
  • I första skedet blir resetiden drygt en halv timme kortare. Med genomsnittståget från Åbo till Helsingfors tar resan i dagsläget 1 timme och 58 minuter.
  • Projektet beräknas kosta 2 miljarder euro. Staten har redan beviljat 40 miljoner euro i planeringsstöd och eftersom den nya banan är en del av EU:s TEN-T-stomnätskorridor är det möjligt att få finansiering från EU.
  • Projektet har många kritiker, bland annat på grund av att det ses som ett hot mot kustbanan – som behöver investeringar – och på grund av miljöaspekten: en ny bana förutsätter bland annat att skog skövlas.