Ska samarbeta med norr och syd

Kronobys kommundirektör  Malin Brännkärr. Foto: Johannes Tervo
Kronobys kommundirektör Malin Brännkärr. Foto: Johannes Tervo
4.4.2016

Kronoby vill fortsätta vara en kommun som samarbetar både norrut och söderut. Men gäller valfriheten i vården också utanför landskapsgränserna? Färska tf kommundirektören i Kronoby, Malin Brännkärr väntar på att regeringen ska klargöra Kronobys ställning i vårdlandskapspusslet.

Hon skrev sex språk i studenten, är dubbelmagister i politik och juridik och hon har jobbat långt inne i politikens innersta kärna. Malin Brännkärrs CV kunde ha blivit hennes biljett ut i världen.

Men hon valde att återvända till barndomens landskap. Sedan februari är Malin Brännkärr tf kommundirektör i Kronoby.

– Karriärplanerat har jag aldrig, däremot har jag alltid tänkt att jag någon gång ska jobba i
en kommun om tillfälle ges. Nu kom tillfället lite snabbare än jag tänkt, säger hon.

Brännkärr är uppvuxen i Kronobys grannkommun Pedersöre och har rötterna på fädernet i
Nedervetil, Kronoby.

Splittring. Dragkamp. Kommundelstänk och bråk. Det dåliga ryktet som omger Kronoby
grämer den nyvalda tf kommundirektören.
– Bilden av Kronoby i offentligheten är att det är en kommun där man bråkar. Det är tråkigt att det har blivit så här. Det stör mig att bilden av Kronoby är ensidig.

Valet av Brännkärr till ny kommundirektör fick ett efterspel i Kronoby – även det. Ett besvär
över valet ligger hos förvaltningsdomstolen och därför kan Malin Brännkärr inte titulera sig kommundirektör utan tillägger ”tf.”
– Jag tänker inte så mycket på saken, utslaget kommer när det kommer. Men att jobba som tf kommundirektör ger mig inte riktigt den arbetsro och långsiktighet som jag hade hoppats på.

Brännkärr lyfter gärna fram positiva motbilder till bilden av det bråkiga Kronoby; kommunens strategiska läge mellan två städer och den imponerande infrastrukturen.
– Kronoby har alla förutsättningar att vara en attraktiv kommun.

Få kommuner av Kronobys storlek har ett eget flygfält, är belägna vid en stambana och korsas av två riksvägar, påpekar hon.

Den som flyger till Karleby-Jakobstads flygplats landar de facto i Kronoby. Den som tar tåget till Kronoby kan välja att stiga av antingen i Bennäs (Pedersöre) eller i Karleby.

Kronoby hör till landskapet Österbotten, men kommunen har sitt social- och hälsovårdssamarbete med Mellersta Österbotten.

Osäkerheten kring hur vårdsamarbete fortsätter när landskapsreformen träder i kraft år 2019, har höjt den politiska temperaturen i kommunen. Politikerna är splittrade.

Majoriteten vill att kommunen också i fortsättningen ska höra till Österbotten och fortsätta
vårdsamarbetet med Mellersta Österbotten. Minoriteten vill att Kronoby byter landskap för att trygga vårdsamarbetet.

Just nu pågår en namninsamling för att Kronoby lämnar Österbottens landskap om det
inte är möjligt att fortsätta vårdsamarbetet med Mellersta Österbotten utan landskapsbyte.
– Kommunfullmäktige röstade för att Kronoby ska förbli det vi redan är: en kommun på gränsen som samarbetar både norrut och söderut. Ingen vet idag hur landskapsreformen kommer att påverka Kronobys vårdsamarbete med Mellersta Österbotten. Gäller
valfriheten i vården innanför eller utanför landskapsgränserna?

På vilket sätt är det möjligt för landskapen att ingå vårdavtal?
– Svaren på de här frågorna får vi först när regeringen har gjort sina linjedragningar.
Kronoby kommer att få säga sitt om reformen och landskapsfrågan ytterligare en gång – när lagförslaget är på remissrunda i kommunerna.

Att landskapsfrågan engagerar invånarna beror enligt Malin Brännkärr på att vårdfrågorna
ligger alla människor nära.
– Kommuninvånarna struntar i var de administrativa gränserna går. Det viktiga är få den service man behöver. Reformens syfte är

Få kommuner av Kronobys storlek har ett eget flygfält, är belägna vid en stambana och korsas av två riksvägar.

att skapa en bättre, jämlikare vård och smidigare processer. Därför kan jag inte riktigt tro att reformen kommer att göra livet krångligare för invånarna i Kronoby.

Brännkärr kom till Kronoby från den politiska hetluften i huvudstaden. I fyra år arbetade hon som specialmedarbetare åt SFP-ministrarna Anna-Maja Henriksson och Carl Haglund.
– Rikspolitiken gav mig en suverän erfarenhet och ett brett kontaktnät.

Det var i rollen som specialmedarbetare hon kom i kontakt med kollegorna i norra svenska
Österbotten. Stefan Svenfors, Mikko Ollikainen, Gun Kapténs, Rurik Ahlberg och Kristina Stenman har alla varit specialmedarbetare åt SFP-ministrar. Svenfors är i dag kommundirektör i Pedersöre, Mikko Ollikainen i Vörå, Gun Kapténs i Larsmo, Rurik Ahlberg
i Korsholm och Kristina Stenman tillträder snart som stadsdirektör i Jakobstad.

Till er som undrar vilka språk Brännkärr har skrivit i studentexamen: finska, svenska, engelska, tyska, franska och spanska.

Malin Brännkärr

  • Ålder: 34
  • Bor i: Pedersöre
  • Familj: Singel
  • Karriär: Pol.mag från Åbo Akademi, jur.mag från Helsingfors universitet. T.f.
    kommundirektör i Kronoby, seniorrådgivare i Svenska riksdagsgruppen,  ministergruppens specialmedarbetare, riksdagsassistent
  • Hobbyer: Att upptäcka världen via resor, motionera, att äta och dricka gott samt umgås med familj och vänner.

Publicerad i Kommuntorget 2/2016. Foto: Johannes Tervo.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här