Utbrändheten bland kommunalt anställda har ökat

12.2.2019

Utbrändheten bland de kommunalt anställda har ökat och arbetsengagemanget har försämrats, visar färsk undersökning. En god personalledningspraxis i kommunorganisationerna visade däremot ett positivt samband med arbetsengagemang och mindre utbrändhet.

I Arbetshälsoinstitutets och Vasa universitets gemensamma forskningsprojekt (2016–2018) utreds vilket samband personalledningspraxis och de anställdas proaktiva arbetsverksamhet har med arbetsengagemang, utbrändhet, engagemang för den kommunala arbetsplatsen och aktiv anpassning i en tid av förändringar i kommunerna.

Kommunernas personal har under de senaste åren upplevt ett stort antal förändringar, och landskaps- och vårdreformen, som länge varit under beredning, har medfört en stor mängd osäkerhet i arbetet.

Forskningsprogrammet ARTTU2, som koordineras av Kommunförbundet, utreder konsekvenserna av förändringarna i kommunerna.

I projektets senaste undersökning valdes tio kommuner där man upplevt mest arbetsengagemang och tio kommuner där det förkommit mest utbrändhetssymptom. I dessa ytterlighetsfall vad gäller arbetshälsan i kommunen jämfördes hur 16 olika former av personalpraxis fungerade på olika delområden inom personalledningen.

Utredningen omfattar 34 kommuner. 

God personalledning och arbetsengagemang går hand i hand

I de kommunorganisationer där de anställdas arbetsengagemang var starkast tilläts också mera flexibilitet i fråga om tid och plats för arbetet. Likaså sköttes introduktionen i arbetet, kommunikationen och förändringsledningen bättre i dessa organisationer.

I de kommunorganisationer där arbetsengagemanget var svagare hade däremot prestationsledningen drivits längre och planeringen för behovet av reservpersonal och efterträdare var mera systematiskt. Resultaten gällande utbrändhet gick i huvudsak i linje med resultaten gällande arbetsengagemang och personalledningens olika delområden.

Forskningsprofessor Jari Hakanen, som leder projektet vid Arbetshälsoinstitutet, säger att det i kommunerna i bästa fall finns såväl god personalledningspraxis och tjänande ledarskap som initiativtagande anställda, som aktivt omformar sitt eget arbete så att det bättre motsvarar de egna behoven och styrkorna.

– Både god personalledning och omformning av det egna arbetet inverkar positivt på personalens upplevelse av arbetsengagemang. Dessa faktorer återspeglas också i mindre utbrändhet och mera aktiv anpassning till förändring samt engagemang för den kommunala arbetsplatsen även under pågående förändringar, konstaterar Hakanen.

I kommuner där personalledningen fungerade väl var arbetsengagemanget på det hela taget starkare och det förekom mindre utbrändhet. Framför allt hade personalledningens ”mjukare” praxis utvecklats till en god nivå.

I de kommunorganisationer där arbetsengagemanget var svagare och det förekom mera utbrändhet framträdde ”hårdare” personalledningspraxis som mera direkt hade att göra med personalens produktivitet.

Personalpraxis varierar kommunerna emellan

Personalpraxis varierar både inom och mellan kommunerna. De kommunalt anställdas ställning kan vara mycket ojämlik exempelvis då det gäller möjligheter till kompetensutveckling eller kvaliteten på chefsarbetet. Sättet på vilket personalen engageras i förändringarna varierar också.

– I ljuset av undersökningsresultaten verkar det som om man på många håll borde kavla upp ärmarna och sätta personalpraxis i skick, så att man är slagkraftig i förändringarna. Här finns en enorm outnyttjad potential. Ofta krävs det inte ens pengar, utan snarare en gemensam överenskommelse om hur ärenden som gäller personalen ska skötas, konstaterar professor Riitta Viitala, som leder projektet vid Vasa universitet.

– Projektet Personalen som strategisk resurs har tagit fram viktig information om läget inom personalledningen, utvecklingsbehov och metoder för att upprätthålla arbetsengagemanget, säger Terttu Pakarinen, utvecklingschef vid KT Kommunarbetsgivarna.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här