Henrik Wickström om kommundirektörskonflikterna: Gäller att undvika att känslor kommer med i bilden

Henrik Wickström, kommunstyrelseordförande i Ingå (SFP).
Henrik Wickström, kommunstyrelseordförande i Ingå (SFP).
22.10.2020

Ingås kommunstyrelseordförande säger att kommundirektörens jobb är tufft och ofta oklart för kommuninvånarna.

Det är inte bara i Kimitoön och Kaskö som det stormar kring kommundirektören.

I måndags hävde kommunfullmäktige i Ruokolax sitt tidigare beslut att välja Anu Sepponen till ny kommundirektör. Sepponen valdes i slutet av augusti till kommundirektör framför näsan på centerpolitikern och tidigare ministern Kimmo Tiilikainen.

Efter valet sänktes Sepponens lön – i jämförelse med föregångaren Timo Sallinens lön och hennes egna löneanspråk – först i förhandlingar med kommunen och sedan i fullmäktige. Fullmäktige förlängde också hennes prövotid och minskade avtalets avgångsvederlag på ett sätt som Sepponen inte kunde acceptera.

Också i Lappland har flera kommundirektörer fått sparken, försökt sparkas eller avgått självmant under året. Speciellt kvinnliga kommundirektörer har bedömts ha svårt att dra jämnt med kommunernas folkvalda, och med en rådande ”gubbkultur”.

Konflikter kan bli vanligare

Henrik Wickström (SFP), kommunstyrelseordförande i Ingå, har funderat ingående på kommundirektörernas roll, på det avtal som ska undvika att konflikter uppstår och skydda direktörerna om de uppstår, och på kommunstyrelseordförandens roll i samarbetet med tjänstemannaledningen.

I våras skrev han en kandidatavhandling för Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet om hur kommun- och stadsdirektörslöner fastställs i Svenskfinland. Det här för att ge en bild av hur kommunernas högsta tjänstemän arbetar.

Wickström ser det som en risk att den situation som coronavirusepidemin skapat ökar pressen på kommundirektörer och folkvalda, och att konflikter som de i Kimitoöns kommun, Ruokolax och i Lappland blir vanligare.

— När det finns ekonomiska problem kan det uppstå slitningar mellan kommundirektörer och folkvalda, om man inte hittar en bra samarbetsanda.

Wickström säger att varje konflikt har sina egna särdrag, men också att de ofta bottnar i att kommundirektörer och folkvalda har olika åsikter och olika förväntningar. När det här resulterar i att en kommundirektörer inte längre åtnjuter politikernas förtroende tyder det på att kommunikationen inte fungerat på bästa sätt.

— Som kommunstyrelseordförande, och som arbetsgivarens representant gentemot kommundirektören, försöker jag skapa en öppen dialog där man kan vara av olika åsikter utan att för mycket känslor kommer med i bilden.

Politiker får inte alltid som de vill

Den nya kommunallag som trädde i kraft 2017 gör kommundirektörsavtalet och kommunstrategin centrala för kommunens verksamhet, och i den får kommundirektören en mer vd-liknande roll.

Wickström säger att för att kommundirektören ska kunna jobba strategiskt, och för att de olika intressen som folkvalda har inte ska leda till en förtroendebrist för direktören, måste man skapa en atmosfär där alla upplever att kommunens riktning är en gemensam angelägenhet.

— Min roll som styrelseordförande är att förmedla den politiska viljan, men också att beakta tjänstemannakårens synpunkter. Det krävs en massa diskussioner och förhandlingar för att kommunen ska utvecklas. I Ingå har vi en bra dialog där vi kan vara av olika åsikter utan att samarbetet påverkas. Vi försöker tänka konstruktivt, i stora helheter och för kommunens bästa. Som enskilda politiker får vi inte alltid som vi vill, men det ska inte betyda att arbetet stannar upp. Kommundirektörens och kommunstyrelseordförandes uppgifter är att se till att onödiga konflikter undviks, så att strategiska mål kan ställas och så att tjänstemännen kan verkställa dem.

Wickström var 23 år då Ingå senast fick en ny kommundirektör. 

— Som en ung politiker har jag blivit van vid att ta emot kritik gällande min ålder. I vårt samarbete med kommundirektören i Ingå har jag speciellt uppskattat att kommundirektören alltid bemött mig med respekt och på en likvärdig grund, trots min ålder. Respekt och förtroende är centrala för ett fungerande arbete.

En messias ska rädda kommunen

Kommunens strategiska program är viktigt, säger Wickström. Det binder ihop tjänstemän och beslutsfattare och ger en referensram. Utan en sådan ram är det svårt att agera.

Wickströms bedömning är att konflikter ofta uppstår när tjänstemän och beslutsfattare har olika syn på var kommunen står och vart den är på väg.

—Jag tror det här har varit typiskt för konflikterna i Lappland. Politikerna vill rekrytera någon sorts messias som kommer och räddar kommunen, men när förändringar föreslås blir politikerna rädda för sin egen ställning i kommunen. Det blir tufft om en gemensam syn inte finns. Därför uppmuntrar jag till återkommande diskussioner om strategin som stödjer kommundirektörens arbete och som gör att konflikter kan undvikas. Ett gott samarbete skapas inte av sig själv. Det kräver engagemang och vilja av alla parter.

Kommundirektöravtalet, som kommunallagen slår fast att styr direktörens arbetsbeskrivning och hur kommunen ska agera om en konflikt uppstår, har blivit omskrivet på grund av det sistnämnda. Främst är det rätten till avgångsvederlag som verkar överraska och väcka kritik.

Wickström säger att avtalet är ett viktigt styrinstrument som man i Ingå försökt skriva så uttömmande som möjligt. Kommunens avtal är skrivet så, att kommundirektören – i det här fallet Robert Nyman – för en diskussion om avtalet varje år med kommunstyrelsens presidium för att hitta nya strategiska tyngdpunkter, härledda från kommunstrategin, och för att diskutera hur tidigare målsättningar uppnåtts.

— På det här sättet kan politikerna styra vad kommundirektören jobbar med, och ge respons om sådant som lyckats och om sådant som ännu kräver arbete. En del kommuner har ett bonuslönsystem. Vi känner att vi inte är riktigt där ännu med vår administration, men däremot vet kommundirektören vad politikerna vill att han ska göra.

Agera som ett lag

Mera sällan verkar trots allt allmänheten veta vad en kommundirektör gör, vilket enligt Wickström leder till att kommundirektören får ta emot kritik om allt som sker i kommunen.

Ovetskapen är begriplig på så sätt, att kommundirektörers arbetsbild varierar mycket från kommun till kommun. Det finns inte en arbetsbeskrivning som gäller för alla och det är svårt att få en allmän bild av jobbet.

Kommundirektöravtalet – där man kommer överens om spelreglerna – är viktigt, för en kommundirektör har inget kollektivavtal att söka skydd bakom. Problemet är, säger Wickström, att avtalet oftast kommer upp när en konflikt redan är ett faktum. Jobbet som kommundirektör är tufft, men detta, och arbetsbeskrivningen, kommuniceras inte utåt så ofta som det borde.

— Jag kan förstå att avgångsvederlaget diskuteras, för det är en stor summa. Därför är det bra att vara öppen när avtalet görs. När avtalet med Nyman ingicks 2018 försökte vi förklara hur avgångsvederlaget trappas upp och utgör ett års lön efter nio års anställning.

Det bästa folkvalda kan göra för att åtminstone inte försvåra ett redan tungt jobb är att visa att ansvaret för kommunen är gemensamt och att man agerar kollektivt, som ett lag, där kommundirektören ingår. Det här gäller speciellt i turbulenta tider.

— Responsen jag får visar att det här skapar trovärdighet bland kommuninvånarna.

Att kunna hantera konflikter är också viktigt med tanke på att kommunen ska kunna locka nya sökande till dess högsta tjänstemannaledning, påpekar Wickström. En kommun med ett inflammerat klimat, och som vädrar sina konflikter i det offentliga utan att föra dialog, är inte lockande för potentiella kommundirektörskandidater.