Massiv anpassning för offentliga ekonomin

Foto: Pixhill.com
Foto: Pixhill.com
21.5.2015

I skrivande stund är det full fräs i regeringsförhandlingarna och de svåraste frågorna är ännu obehandlade. Det handlar naturligtvis om de offentliga finanserna och vårdreformen.

Läs mer

I Kommunförbundets senaste Budgetextra-nyhetsbrev kan du läsa mera ingående om det allmänna ekonomiska läget och kommunernas ekonomi, skatteinkomstutvecklingen samt om statsandelarna för nästa år. Nyhetsbrevet hittar du här. Via de blåa rubrikerna kommer du vidare till den egentliga texten.

Genom att beställa på Kommunförbundets olika Nyhetsbrev får du dem automatiskt  till din e-post. Nyhetsbreven kan du beställa här.

Alla vet vi vid detta skede att utgångsläget för den finländska samhällsekonomin är ytterst utmanande och nedskärningar och strukturella reformer anses som ett måste. I varje fall om vi vill trygga välfärdssamhället som vi har idag.

Vad gäller social- och hälsovårdsreformen anser regeringsbildaren Juha Sipilä (C) att den nya modellen antingen ska bygga på samkommuner eller på landskap där den nya förvaltningsnivån skulle få beskattningsrätt. Vilken modell som regeringen sist och slutligen börjar jobba vidare med får vi veta senast i slutet av nästa vecka när regeringsprogrammet preliminärt ska vara klart. I vilket fall som helst kommer verkningarna för kommunerna att vara märkbara.

Slutförd i början av 2030-talet

I slutet av nästa vecka vet vi också mera om de slutliga nedskärningarna i de offentliga finanserna. Men mycket vet vi trots allt redan. I onsdags presenterade regeringsförhandlarna sitt spar- och strukturreformprogram där det framkom att anpassningen i de offentliga finanserna sist och slutligen kommer att bli hela 10 miljarder euro! Denna massiva anpassning sker naturligtvis stegvis och uppskattas vara slutförd i början av 2030-talet. De huvudsakliga elementen i sparåtgärderna är följande:

  1. Sysselsättning och ekonomisk tillväxt (1,5 miljarder euro)
  2. Inbesparingar och strukturella reformer (4,5 miljarder euro)
  3. Vårdreformen och effektiviseringsåtgärder (3 miljarder euro)
  4. En uppluckring av kommunernas förpliktelser (1 miljard euro)

De två sista elementen kan anses ha snabb verkan med tanke på kommunernas verksamhet. Alla hänger de dock ihop med varandra, på ett sätt eller annat, och det är inte särskilt enkelt att greppa helheten. Men regeringsförhandlarna betonar uttryckligen helheten i anpassningen, där alla element måste fungera så att det önskvärda resultatet på 10 miljarder euro kan uppnås.

Man kan också säga att anpassningen handlar om hela den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott där kommunernas roll är väldigt central (ungefär hälften). Därmed är det ytterst viktigt att inga nya nedskärningar riktas mot kommunernas statsandelar. Regeringsbildaren Sipilä har omgående betonat att detta endast sker ifall man samtidigt skär ner i kommunernas uppgifter och förpliktelser.

Med tanke på uppställandet av budgetramarna för nästa år är detta goda nyheter eftersom den kommunala ekonomin fortsätter att vara kärv. Även om det bokföringsmässiga resultatet i fjol överlag blev klart positivt, så berodde det främst på inkomster av engångsnatur som bolagiseringen av kommunernas affärsverk medförde. Detta fenomen gäller alltså inte längre i år.

Andra faktorer som förbättrade resultatet i fjol var att kommunerna skar ner på sina personalutgifter och höjde sina inkomstskattesatser. Denna utveckling kommer troligtvis att fortsätta även nästa år i flera kommuner.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här