Strid om ”skattjakt” delar politikerna

20.12.2016

I Mariehamn pågår en politisk strid om hemkommun och skattskrivning. Misstanken finns att många som i praktiken är stadsbor väljer att skattskriva sig i en annan kommun och att Mariehamn går miste om stora summor i inkomstskatt.

Text: Annika Orre

I april lämnade Moderat samling i Mariehamns fullmäktige in en motion som gick ut på att stadsförvaltningen skulle få i uppdrag att stävja det som uppfattades som ”smygboende” i staden – det vill säga att många av dem som bor och jobbar i Mariehamn väljer att skriva sig i en annan kommun där man också har en bostad. Orsakerna kan vara till exempel att man har en övernattningslägenhet i Mariehamn men varken bor eller jobbar i staden, att man bor och jobbar i staden men samtidigt har känslomässiga band till sin gamla hemkommun och vill stödja den ekonomiskt eller att den gamla hemkommunen har en lägre skatteprocent och att man därför skriver sig där.

Glappet växer

I fjol fanns det totalt 7 171 bostäder i Mariehamn. Antalet hushåll var 5 904. Så många som 1 267 bostäder saknade alltså skattskrivna invånare.

stadsfullmaktigeMellan åren 1999 och 2013 har antalet bostäder som inte är stadigvarande bebodda ökat med 70 procent i Mariehamn och ökningen har alltså accelererat ytterligare under de två senaste åren.

Det betyder att allt färre invånare bär skattebördan, något som kritikerna menar utarmar ekonomin på längre sikt.

Enligt motionärerna går Mariehamn miste om ett tiotal miljoner euro i inkomstskatt varje år på grund av skatteflykten.

– Vi är på väg in i en ohållbar situation, säger motionens första undertecknare Lennart Isaksson.

Politiskt svårt

Men det visade sig att det inte blev enkelt att hitta den politiska enigheten kring motionen. Socialdemokrater och liberaler avfärdar tanken på skattjakt med att utfallet är osäkert och att det riskerar att leda till ett angiverisamhälle. Man befarar också att byråkratin och därmed kostnaderna ökar.

Motionen röstades igenom stadsstyrelsen med minsta möjliga marginal. När motionen nådde fullmäktige röstade majoriteten för återremiss efter en lång och tidvis känslostyrd debatt.

Från stadsledningens sida vill man gärna ha en politisk viljeyttring i ryggen innan man börjar skrida till åtgärder för att få dem som bor och jobbar i Mariehamn att också skattskriva sig i staden.

Stadsdirektör Barbara Heinonen stöder intentionerna i motionen.

– Men vi behöver få veta om politikerna vill att vi ska vara aktiva i det här arbetet eller inte, säger hon.

Har flera register som hjälpmedel

Den kommunala renhållningsmyndigheten Mise har praktisk erfarenhet av att ta olika register till hjälp för att placera invånare i rätt hemkommun.

I ett fall har man vänt sig till domstol.

Kommunförbundet Ålands Miljöservice, Mise i vardagligt tal, hade från början nästan alla åländska kommuner som medlemmar. Idag har flera kommuner valt att lämna förbundet.

mise-och-alands-idrottFör att fastställa i vilken kommun fastighetsägarna bor – det vill säga var renhållningsavgiften ska betalas – utgår man från lagen om hemkommun. Men det är inte lätt eftersom de kommunala registren är ofullständiga och innehåller många fel. Det här gäller inte enbart Åland utan det är likadant också i övriga Finland, säger Mises verksamhetsledare Sofie Dahlsten.

– I början använde vi nästan uteslutande befolkningsregistret för att fastställa en persons hemkommun. Idag har vi breddat basen betydligt och använder olika register som vi jämför med varann, säger hon.

Vid sidan av befolkningsregistret använder man skatteförvaltningens register samt lantmäteriverkets fastighetsdatasystem. Men inte heller det är oproblematiskt eftersom uppgifterna i registren ofta är olika.

– Alla kommuner känner till registerproblematiken men eftersom det krävs arbete och pengar att rätta uppgifterna så gör man inget.

Hennes önskan är att samhället i stället skulle se fördelen med korrekta registeruppgifter.

– Då skulle vi få ett rättvist system. Om kommunerna i Finland vill leta pengar så ska man börja med att uppdatera registren, är hennes råd.

 2009 förde Mise ett fall till prövning i Ålands förvaltningsdomstol. En person som var skriven i en skärgårdskommun vägrade betala full renhållningsavgift till renhållningsmyndigheten med motiveringen att han i praktiken bodde i en faståländsk kommun där han hade sitt jobb och där också hans fru bodde. Domstolen gav honom rätt och skärgårdsbostaden klassades som fritidsbostad.

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här