Enkät: Kommunernas egna inbesparingar ger effekt

21.6.2017

Regeringens sparåtgärder för att förbättra den kommunala ekonomin uppfyller inte sina mål. Däremot har kommunerna lyckats spara pengar också genom egna beslut, visar en enkät som Kommunförbundet gjort.

Kommunförbundet har utrett hur de viktigaste kommunalekonomiska anpassningsbesluten i regeringsprogrammet påverkar kommunerna, samkommunerna och sjukvårdsdistrikten.

– Regeringen räknar med att de sparåtgärder som regeringen initierat ska förbättra den kommunala ekonomin med omkring 765 miljoner euro. Enligt Kommunförbundets enkät ser anpassningsåtgärderna ändå i det här skedet ut att ge besparingar på bara 220 miljoner euro, dvs. bara en tredjedel av det målsatta beloppet, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

Enkäten besvarades av 142 kommuner och samkommuner. Dessutom svarade 11 sjukvårdsdistrikt, vilket är mer än hälften av sjukvårdsdistrikten i Finland.

Arbetstidsförlängningen  har liten verkan på kommunernas ekonomi

I enkäten tillfrågades kommunerna också om spareffekterna av arbetstidsförlängningen enligt konkurrenskraftsavtalet. Enligt kommunerna är det ännu i det här skedet mycket svårt att uppskatta avtalets ekonomiska konsekvenser.

– Enligt enkätresultatet kommer den förlängda årsarbetstiden att spara bara knappt 60 miljoner euro i kommunsektorn. Enligt regeringens kalkylerade uppskattning skulle förlängningen av årsarbetstiden spara cirka 190 miljoner euro för kommunerna, och därför står staten i beråd att minska kommunernas statsandelar med motsvarande belopp, säger Minna Punakallio.

Statsandelsnedskärning är den största enskilda regeringsåtgärd som påverkar den kommunala ekonomin år 2017 och 2018. Största delen av svarsgivarna uppskattar ändå att arbetstidsförlängningen inte kommer att resultera i några besparingar. Kommunförbundet och KT Kommunarbetsgivarna har utgått ifrån att konkurrenskraftsavtalet ska vara kostnadsneutralt.

Sänkta avgifter för småbarnspedagogik har större verkningar än väntat

Ramförhandlingsbeslutet om sänkta avgifter för småbarnspedagogik ser enligt enkäten ut att minska kommunernas avgiftsinkomster mer än väntat. Kommunerna befarar också att beslutet kommer att öka efterfrågan på dagvård och därmed även behovet av investeringar.

– Sammanlagt uppskattar kommunerna att de går miste om 100 miljoner euro, säger Mikko Mehtonen, sakkunnig vid Kommunförbundet.
Begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård och ändringarna i personaldimensioneringen har inte heller gett kommunerna de spareffekter som uppskattats i regeringens konsekvensbedömningar. Enligt enkätresultaten har bara omkring en fjärdedel av sparmålen för småbarnspedagogiken nåtts.

De ekonomiska målen för den specialiserade sjukvården och äldreomsorgen nås inte

Hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om utveckling av den specialiserade sjukvården ändrades vid årsskiftet.

– Av de elva sjukvårdsdistrikt som besvarade enkäten uppskattar bara tre att reformerna kommer att medföra besparingar. Utifrån detta kan man dra slutsatsen att regeringens sparmål för den specialiserade sjukvården är svåra att uppnå inom den utsatta tiden, säger Minna Punakallio.

Kommunerna själva bakom betydande besparingar

Läget inom den kommunala ekonomin är inte så oroväckande som resultatet av anpassningsåtgärderna låter påskina, eftersom kommunerna lyckats spara pengar också genom egna beslut.

– Kommunerna har vidtagit många åtgärder för att balansera sin ekonomi utöver de sparåtgärder som regeringen beslutat om. Till exempel har effektivare användning av lokaler, effektivare servicenätverk och elektroniska lösningar påverkat den kommunala ekonomin i en positiv riktning, säger Minna Punakallio.

– Tack vare dessa extra åtgärder verkar kommunerna vara den enda sektor inom den offentliga förvaltningen som uppfyller regeringens balanseringsmål, påpekar Punakallio.

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här