Svajar befolkningspyramiden i din kommun? Hur ser kommunens framtid ut i ett 10- eller 20-årigt perspektiv? Kommer dagens barn och unga som idag nöter skolbänken att se potential i sin nuvarande hemkommun som en ort där det finns möjlighet att sysselsätta sig själv och andra? Kuggfrågan är om det lönar sig att komma tillbaka efter avslutade studier på annat håll eller inte.

Det här är stora frågor för varje förtroendevald och kommunalt anställd. För att hitta svaren och lösningarna behövs samarbete mellan många aktörer i kommunen.

Den här artikeln ingår i nya Kommuntorget magasinet.

En möjlighet är att ta ansats i företagsamhetsfostran som hjälper barn och unga att ta en aktiv roll i samhället och skapa välfärd på nya och kreativa sätt. Företagsamhetsfostran, som står inskrivet i skolornas läroplaner och styrdokument, handlar om att lära sig mångsidiga färdigheter inom företagsamhet, arbetsliv och ekonomi. 

Artikelskribenten Maarit Westerén är regionchef för den svenskspråkiga verksamheten i huvudstadsregionen, Ung Företagsamhet r.f.

Det handlar inte om något utöver det vanliga uppdraget i skolan, utan det bäddas in som ett element i den normala undervisningen. Pedagogen kan välja metoder och arbetsmaterial som passar in i klassens vardag.

Att medvetet vilja arbeta med företagsamhetsfostran på kommunal nivå är nyckeln. Pedagoger, företagare och företagarföreningar: förenen eder! 

I många skolor gör man så att en hel årskurs arbetar med ett visst tema eller gemensamt läromaterial. I städer med framförhållning, som t.ex. i Vanda har man i kommunens gemensamma strategi tydligt skrivit in att man på kommunnivå vill satsa på företagsamhetsfostran i skolan. Också i Pargas pågår arbete med att skapa en uttänkt stig för företagsamhetsfostran för barn och unga. Anta utmaningen att samla krafter för att skapa en genomtänkt stig skräddarsydd just för er kommun. Innehållet och utformningen påverkas av om er kommun är liten eller stor och vilka särbehov och möjligheter som kan beaktas. Genomtänkt företagsamhetsfostran berikar både landsortskommuner och stora tillväxtcentra.

För de ungdomar som deltar i företagsamhetsfostran ges förutsättningar att påverka kommunens ödesfråga. För i en livskraftig kommun vill de unga skapa möjligheter för sig och andra. Där vill de satsa på att ta över redan existerande företag i vilka det behövs en generationsväxling och där vågar de satsa på företag som ger kommunen framtida hållbara lösningar och välstånd. 

Livskraft är en ödesfråga man kan påverka. 

Ung Företagsamhet r.f. är en icke-vinstdrivande organisation som erbjuder kostnadsfritt läromaterial också på svenska för att göra det inspirerande och enkelt för varje lärare att plocka in element av företagsamhetsfostran i sin undervisning. Läromedlen kan användas under ett helt läsår eller för projekt eller temaveckor. Läraren behöver själv inte vara expert på just företagsamhet, utan det läroplansenliga stoffet finns utarbetat i materialet.

Läs mera i tidningen!