Vi kan hoppas på ett gott nytt år, men covid-19 och dess konsekvenser följer ingen kalender

3.1.2021
Bloggar Dan Lolax

Den snabba framställningen av vacciner mot coronaviruset är inte ett mirakel utan dess motsats: gedigen vetenskap.

Och medan alla – förutom illasinnade eller vilseledda vaccinationsmotståndare – välkomnar vaccinerna, så ska vi inte tillskriva dem den magiska egenskapen att kunna göra allt bättre.

Den frestelsen finns, inte minst med tanke på att vaccinationerna kommit igång kring årsskiftet. ”2021 blir bättre”, lyder det hoppfulla mantrat.

Coronaåret 2020 har, krasst uttryckt, förstärkt bubblor lika mycket som det spräckt dem.

Det är klart, att en pandemi-fri värld är bättre än den vi nu lever i. Samtidigt är det viktigt att påminna sig om att kriser inte följer en kalender. De vänder inte blad för att vi gör det.

Om vi utgår från att pandemin kan stävjas under 2021 så betyder det att dess konsekvenser, de omedelbara och de långsiktiga, kommer att kräva vår uppmärksamhet.

De omedelbara konsekvenserna är förstås redan här, men coronaåret 2020 har, krasst uttryckt, förstärkt bubblor lika mycket som det spräckt dem.

En utredning från november visade att vi finländare, mer än andra EU-medborgare, är tillfreds med livet under pandemin.

Å ena sidan är det här en bra sak, eftersom det kan ses som ett bevis på att social- och hälsovården klarat trycket, att arbetsplatser och skolor snabbt har övergått till en distanstillvaro, att regeringens stödåtgärder haft effekt och att finländarna litar på myndigheterna och politikerna och har hörsammat restriktionerna (även om det finns de som ifrågasätter detta beteende).

Å andra sidan kan här dölja sig en blindhet för den ojämlikhet som pandemin förstärkt. Den som inte förlorat sitt jobb eller inte sett möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden försämras, som inte själv insjuknat i covid-19, som inte förlorat en anhörig till sjukdomen, som inte har barn i skolåldern som inte klarar av distansundervisningen och så vidare, den förstår kanske inte den misär som följt direkt på virusutbrottet.

De här konsekvenserna, och andra, av pandemin kommer att finnas kvar också efter att vi fått viruset under kontroll. Sannolikt kommer en del av dem att förstärkas, kanske drabba också dem som så långt funnits utom konsekvensernas räckhåll.

Den kommunala ekonomin dras med strukturella problem.

Ekonomin är ett grundläggande problem. Ja, världsekonomin kommer att återhämta sig men Finlands offentliga ekonomin är i obalans och kräver åtgärder. Finansministeriets uppmaning är att den ekonomiska politiken skiftar fokus, från akut krishantering till stabiliserande åtgärder.

Sådana åtgärder innebär allt som oftast nedskärningar. Kanske inte i år, åtminstone inte direkta nedskärningar, men helt säkert i 2022 års statsbudget.

Den kommunala ekonomin dras med strukturella problem. Fjolårets icke-katastrofala resultat kan tillskrivas regeringens tillfälliga stödåtgärder och att en stor del av servicen skrinlades på grund av coronavirusutbrottet.

Det finns en risk för att det skapat en bubbla, men om så är fallet kommer den att spricka rätt snart.

På social- och hälsovårdssidan finns en service- och vårdskuld som kommer att börja göra sig påmind i kommunerna.

Att åtgärda det uppdämda behovet att icke-brådskande vård kommer att vara nog så utmanande, men ett större problem är sannolikt de sociala problem som pandemin förvärrat.

Sannolikt ser vi inte vidden av dem ännu, eller hur långtgående de blir. Det här inkluderar inte bara dem som redan innan virusutbrottet hade ett behov av sociala tjänster, utan också, till exempel, de elever som hamnat på efterkälke på grund av distansundervisningen, och de som fått mentala hälsoproblem på grund av isoleringen.

Lägg till det att företagskonkurser – som nu skjutits fram tack vare tillfälliga stödåtgärder – kommer att öka i antal, och vi har sammantaget en dominoeffekt som kommer att stöta mot kommunernas ekonomiska fundament och förutsättningar att upprätthålla välfärden.

För Finland kommer samma uppmaning som gällde under 2020 att fortsätta gälla i år, och många år framöver: Hoppas på det bästa, planera för det värsta.


Vad vill du att Söndagstorget skriver om? Tipsa dan.lolax[at]kommuntorget.fi eller via responskanalen.