Kommunallagens bestämmelser om ekonomi preciseras

19.11.2020
Bloggar Arto Sulonen

Kommunallagen 2015 har utvärderats utgående från respons om tillämpningen. Inga större problem har uppdagats i den gällande lagen. Lite finslipning är ändå att vänta i den proposition om ändring av kommunallagen som snart överlämnas till riksdagen.

Jag ska här gå närmare in på ändringar som gäller bestämmelserna om ekonomi. Grovt taget är det främst fråga om preciseringar i ordalydelserna så att de motsvarar det innehåll som avsetts från början och också den tolkning som senare tillämpats.

Kommunekonomiprogrammet, som hör till statens och kommunernas samrådsförfarande, ska ha samma syfte och innehåll som tidigare, men lagens nuvarande ordalydelse föreslås bli ändrad så att det inte längre bestäms att kommunernas lagstadgade och andra uppgifter ska specificeras i bedömningen av om finansieringsprincipen uppfylls, dvs. om finansieringen räcker till för kommunernas uppgifter. Bedömningen ska dock fortsättningsvis gälla både lagstadgade uppgifter och uppgifter som kommunerna åtagit sig frivilligt. De sistnämnda har inte heller hittills specificerats i Kommunekonomiprogrammet, och det vore inte ens möjligt, med tanke på kommunernas varierande uppgiftsprofiler.

Fullmäktige ska besluta om grunderna för finansieringsverksamheten

Enligt förslaget ska fullmäktige utöver beslut om skötseln av tillgångarna och placeringsverksamheten också besluta om principerna för finansieringsverksamheten. Fullmäktige ska alltså besluta hur kommunen finansierar sin verksamhet med skatteinkomster, statsandelar, avgifter och försäljningsinkomster samt till exempel lång- och kortfristiga lån, kommuncertifikat eller olika leasing- och uthyrningsmodeller. Till finansieringsverksamheten hör också derivatkontrakt och andra säkringsinstrument, som används vid riskhantering. Derivatkontrakt som inte används i säkringssyfte hör inte heller i fortsättningen till kommunens verksamhet.

Preciserade bestämmelser om täckande av underskott

Enligt den gällande kommunallagen ska ett underskott i kommunens balansräkning täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Syftet med bestämmelsen är att sätta en bakre gräns för när kommunens ekonomi ska vara i balans eller visa överskott. Ett underskott kan inte skjutas upp på framtiden i ekonomiplanen.

I syfte att förhindra en kreativ lagtolkning föreslås en precisering om att också ett underskott som ackumulerats det år budgeten gjorts upp eller senare ska täckas inom den nämnda fyraårsfristen. Underskottet för respektive år kan inte räknas separat så att det får en egen tidsfrist på fyra år. Bestämmelserna föreslås bli preciserade med en möjlighet att i ekonomiplanen också beakta överskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp.

Ett underskott som överförs på kommunen vid en kommunsammanslagning ska täckas inom fyra år från det att ändringen i kommunindelningen trädde i kraft.

En sammanslagningsutredning möjlig utan nytt kriskommunsförfarande

Enligt den gällande lagen kan statsrådet inleda en särskild utredning om behovet av att ändra kommunindelningen, dvs. genomföra en kommunsammanslagning, om utvärderingsförfarandet för en kommun som har en speciellt svår ekonomisk ställning (det s.k. kriskommunsförfarandet) och fullmäktiges beslut i ärendet ger anledning till det. I dessa situationer ska alltså kriskommunsförfarandet genomföras innan en särskild utredning om behovet av en kommunsammanslagning kan sättas igång.

Bestämmelserna föreslås bli ändrade så att ett nytt kriskommunsförfarande inte behövs om de stabiliseringsåtgärder som det tidigare kriskommunsförfarandet förutsatt inte genomförts och förutsättningarna för att inleda ett kriskommunsförfarande fortfarande gäller.

För klarhetens skull föreslås också att det i lagen bestäms om en skyldighet för kommunerna och samkommunerna att göra upp sin budget och ekonomiplan så att de tillgodoser de ekonomiska stabiliseringsåtgärder som fullmäktige beslutat om på grund av kriskommunsförfarandet. Verksamhetsberättelsen ska innehålla en redogörelse om genomförandet av åtgärderna och deras tillräcklighet under räkenskapsperioden.

Uppluckrade bestämmelser om kommunala affärsverk

Bestämmelserna om kommunala affärsverk föreslås bli uppluckrade. Lagen ska till exempel inte längre innehålla bestämmelser om inkomst- och utgiftsposter som är bindande för affärsverken i budgeten. I fortsättningen ska de bestämmas av fullmäktige.

Sådana bindande poster är i den nuvarande kommunallagen

  • kapitalplaceringar i affärsverket
  • affärsverkets återbetalning av kapital
  • ersättning för placerat kapital och
  • verksamhetsunderstöd till affärsverket.

Lagändringarna i kraft våren 2021

Målet är att de ovan nämnda ändringarna och de övriga föreslagna ändringarna i kommunallagen ska träda i kraft våren 2021.